RB 31

44 holmen hade »full rodarätt», såsom det gamla i Södermannalageii bevarade uttrycket lyder, sjökrigstillstånd under högsta konungsfrid och med självständig jurisdiktion, varit rådande å skeppen. Innanför holmen vidtog åter landsrätt, de särskilda upländska folklandens rätt, södermannarätt, västmannarätt. Uplandslagen låter i ett par handskrifter det sjökrigsrättsliga tillståndet begynna, sedan skeppet kommit »i vård och i vaka», d.v.s. sedan ständig vakttjänst börjat hållas om bord. Södermannalagen säger på motsvarande ställe »utom vård och vaka», d.v.s. utanför kustens vakthållningslinje. Båda uttrycken åsyfta utan tvivel samma tidpunkt, vare sig det ena är ursprungligare än det andra eller icke; blott synpunkterna äro olika. Att den mera sällsynta formuleringen »i vård och i vaka» ej kan uppfattas som tillkommen genom rent skrivfel synes framgå därav, att den skiljaktiga prepositionen upprepas framför sammanställningens senare led, där den andra formuleringen saknar preposition. Däremot är det möjligt att formeln »i vård och i vaka» betecknar en i den muntliga eller skriftliga traditionen genom missförstånd uppkommen förvanskning. Men det torde vara lika tänkbart, att man här har att göra med två likvärdiga formler, som redan från början alternerat med varandra. Någon saklig skiljaktighet i fråga om tiden för sjökrigstillståndets inträde kan såsom redan antytts, i varje fall icke antagas, endast en skiljaktighet i de synpunkter, från vilka den angivits. Vad som betecknas med formeln »utom vård och vaka» är känt från tvenne andra stadganden i svearätten. Södermannalagen skiljer mellan det fall, att någon dräpes »ute i skären utomvård och vaka» och det fall, att någon dräpes »inom vård och vaka, å de öar, utanför vilka andra öar ligga».®® Enligt Bjärköarätten är »utom vård och vaka» liktydigt med svenska utdrag ur Hist. Norw. till namnet Agnafit fogade notisen qui nunc Stokholm dicitur ej skulle tillhöra den ursprungliga texten; den representerar f.ö. i så fall en Intressant svensk tradition vid början av 1300-talet. Det är ej otänkbart, att Stockholms förhistoria inom ledungsväsendet jämte andra faktorer haft betydelse för den senare stadsbildningen. Anmärkningsvärt är, att Stockholms jurisdiktionsgräns enligt Bjärköarätten går vid Konungshamn, vars namn tyder på en ledungslokalitet, enligt den yngre stadslagen i visst avseende vid Aspasund, som av Helsingelagen att döma säkert är en sådan. SL MB XXIX. Vm drap innxn öyum. Varper man drxpin i skxrium vtc. vtan varp oc wacu. pxr agher engin botum firi warpa. vtan rxtter drapare. xn han fangin warper. Warper man drxpin innan warp oc wacu. i pem öyum andra liggix vtan firi. pxt skiplagh sum pe ö. liggir til. agher banaman finnx innan nat oc iamlanga. xller botum vppe halda .XL. markum. Ei warpa böter pa mere i iamlanga enum. po at mxn hittins drxpxne flere. 60 man .;. öyom drxpin. pxr andrx öyxr xru utxn fore, pxr a pxt skiplagh banx finnx sum ön liggxr til. innxn nat ok ixmlangx. xllr botum Jfr UL MB XVIII. Wxrpxr

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=