RB 31

28 Bj 13 § 2. — — — Warp^ man sakir i aprum landum oc aprum stapum. varpar pat eig foramnat fyr en pe koma i kununx hampn. pa botes pat alt aptir stapsins rat. översättning: »— — — Varda män sakre i andra land och andra städer, varder det ej förlikt förr, än de komma till Konungshamn, då bötes det allt efter stadens rätt.» Även här är fråga om handelsfärd, tydligen till sjöss, eftersom det antages, att man vid slutet av resan anländer till en hamn, Konungshamn (nu Kungshamn) på nordöstra spetsen av Siklaön vid mynningen av Skurusundet. Även här har handelsskeppet tidigare under sin färd ägt en självständig jurisdiktion, åtminstone en rätt till giltigt förlikningsförfarande i uppkomna tvister, som emellertid utslocknar, när man hunnit inom stadens, i detta fall Stockholms, område.^^ Men det är endast en rudimentär antydan, som gives. Vi erfar intet om domstolens sammansättning, intet ombötessatser och bötesfördelning.^^ Allt detta återfinner vi emellertid i en annan svensk rättskälla, som man a priori kanske knappast vore böjd att sätta i närmare samband med den norska Bjärköarätten men som även i andra enskildheter företer 1 ögonen fallande beröringspunkter med den senares regler för skeppsjurlsdiktionen. Uplandslagen har i sin konungsbalk upptagit åtskilligt ur den gamla ledungsrätten (fsv. roparatter) och däribland även dess stadganden om rättskipningen ombord å ledungsskepp. I det väsentliga överensstämmande men i självständig avfattning och med särskilda drag av icke ringa intresse ingå de även i motsvarande parti av Södermannalagen. UL KgB XI § 1. Nu ar skip utt .}. lepung gangit. ok .}. warp ok waku kumit. stial par man aff aprum. allr ranir. allr hrytar iwir lanzlagh hwat sak pat Jfr MEStL RB XII. Uardha man saki i andrum landum ella andrum stadhum vtan rikes, ok wardher eig förra andat (var. forlikath) an the til aspasunda koma, tha bötes thet alt epter stadzens (var. stokholms) rat. §. 1. All the brut som brytas mallen aspasund ok stocholm a vtlanska manna waghna ella inlanska, vtan the i skarium byggia, ligge i sama laghum. Kan nokor man bonde ella annar nokot bryta mallen stadhen (var. stocholms el. stokholm) ok konungx hampn, ella mallen stocholm ok korshampn, ella i aasöne som stokholms mark (var. marke) ar, ligge alt i sama laghum. §. 2. Sama lagh haffwi alle andre stadhi inrikes innan sin stadz mark (var. i sinom markom el. innan sin stadz marka el. merke). Ok hwar man saman koma inrikes ella vtan, ok wardher eig andat i them stadhenum the först tilkoma, tha haffwa the eig makt thet nidher laggia, widher sina XL marker hwar vm sik, för an the haffwa waret fore enum rat i them stadhenum som the byggia. K. Lehmann, Kauffriede und Friedensschild (Germanist. Abhandl. z. 7C. Geburtstag K. V. Maurers [1893]), s. 61, 64 n. 51 har antytt parallellen mellan norska Bjarkeyjarrättens och Södermannalagens stadganden, som ju ha en särskild beröringspunkt i den förras »mot» vid masten (Lehmann översätter oriktigt: am Segel) och den senares edgärdsmän från skeppsrummen framför och bakom seglet. Uplandslagens stadgande anföres icke av Lehmann, som ej heller vidare utför jämförelsen eller av överensstämmelserna drager några slutsatser.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=