RB 31

Kap. 1. Skeppsdomstolen I två av de ofullständiga uppteckningar, varigenom vi äga kännedom om Bjärköarätten, sådan den har tillämpats i Norge före tillkomsten av Magnus lagabötes Stadslag, läsas bestämmelser rörande jurisdiktionen under handelsfärder. Handelsskeppet bildar enligt dessa regler såväl i öppen sjö som under viss förutsättning efter tilläggning vid land en rättsligt sluten och organiserad krets med egen och definitiv jurisdiktion, som emellertid utslocknar i och med ankomsten inom ett område, där bjärköarätt på förhand råder. I sin ålderdomligaste och utförligaste form ingå nämnda stadganden i en fragmentariskt bevarad »farmannalag», som på grund av det i samma rättsuppteckning omedelbart föregående brottstycket av en med Frostatingslagen besläktad »kristenrätt» har kunnat bestämmas som, jämtedet sistnämnda, tillhörande Nidaros’ Bjärköarätt.^ Knappare formulerade och delvis även i sak avvikande äro de regler för liknande förhållanden, som föreligga i ett annat fragment, vilket även anses härröra från Nidaros och i övrigt huvudsakligen utgör en behandling av manhelgesrätten. Då de båda redaktionerna nu återgivas, medtages till en början av den förra endast det parti, som i det senare har sin direkta parallell. För ämnets fullständiga belysning är ett stadgande, som i den ålderdomligare redaktionen föregår det nedan anförda, av stor vikt men torde för att underlätta utredningens metodiska fortskridande böra tills vidare lämnas å sido. B] IV173.'- Vmmpat hvxrir s^-ekta mcol sculu giceta. S^ecta moll oil pcoti sem a scipi varÖa. pa a styrima^r hcolf. en hasetar holf. nema pjegn gilldi se. pa a konongr. par sem pair br'iota bulca sinn at hailu. oc er cristinn kononngr. fyrir pvi at oil socnar moll aigu raiÖu menn at scekia viÖ bryggiu sporö. oc hafa sciolld rauÖann uppi a meöan pair liggia viÖ land. Enn yrieban pair mego aigi lannde na. pa er mot pairra viÖ siglu. sem viÖ bryggiu * G. Storm i NGL, 4, Fortale, s. XII. Om norska Bjärköarättens olika redaktioner, deras ursprung och åldcrsförhållanden se i övrigt K. Maurer, Gulajiingslög (Allg. Encyclop. d. Wissensch. u. Kiinste, hrsg. v. J. S. Ersch u. J. G. Gruber, 1:97 [1878]), s. 34—38. “ NGL, 4, s. 73 (även 1, s. 335 f.)

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=