10 reglerna kommit att läggas till grund för statliga territoriella indelningar, som framträder i de äldsta lagarna. För att belysa detta underkastas hela det nordiska lagmaterialet djupgående, vittsyftande komparativa undersökningar, där de mest skiftande aspekter anlägges. Den stora textmassan kan uppdelas i två huvuddelar. Den ena kan samlas under en av Hjärne angiven tänkt gemensam titel: »Härskeppet. Studier i konungsfridens och de offentligrättsliga indelningarnas äldre historia i Norden». Hit hör först och främst tre av de ingivna avhandlingarna: »Bjärköarätt och ledungsrätt», »Worth^eld» samt »Tolft och hundare». Huvudtemat för den förstnämnda är ett samband, som Hjärne anser sig ha visat mellan civil bjärköarätt och militär ledungsrätt och som han menar tyda på en ursprunglig förbindelse mellan bjärköarätt och ledungsväsen. Forskningen leds i fortsättningen över till en för de svenska ledungsdistrikten utmärkande fjärdingsindelning, som enligt Hjärne har nautiskt ursprung i en fyrrumsindelning hos ledungsskeppet, och vidare till de livligt diskuterade vetenskapliga problemen om hundarets och härådets äldsta historia. »Worthzeld» handlar om Vederlaget, den danske konungens hird. Metodologiskt och tematiskt är undersökningen analog med den föregående avhandlingen. Etymologiskt sammanhänger worth^eld enligt vad Hjärne visar med den fornnorska och fornsvenska termen varphald, som betyder vakthållning, och en analys av de för Vederlaget gällande rättsreglerna under jämförelse med annan nordisk rätt leder till konklusionen, att en för Vederlaget karakteristisk territoriell storfjärdingsindelning av Danmark ytterst går tillbaka på hirdens organisation för tjänstgöring på konungens ledungsskepp. I sammandragen form redovisade Hjärne under professorskonkurrensen dessa sina resultat i en mycket uppmärksammad provföreläsning över självvalt ämne, som 1929 trycktes i tidskriften Namn och Bygd under titeln »Vederlag och sjöväsen». »Tolft och hundare» ägnas direkt åt hundaresproblematiken. Med utgångspunkt i den i norsk ledungsrätt förekommande, av tolv män bildade manskapsenheten tylpt ger Hjärne en ny förklaring till en gammal territoriell indelning i tolfter, varav spår finns i Upplandslagen och annat uppländskt material. I förening med en från Svealand väl känd och belagd tredingsindelning ingår denna tolft i hundarets äldsta organisation, som enligt Hjärnes mening sammanhänger med en ålderdomlig typ av ledungsskepp. En yngre fjärdingsindelning av hundaret förklaras därefter stå i samband med övergången till en ny större fartygstyp, liksom hundarets utveckling genomgående har bestämts av dess uppgift i ledungsorganisationen. I den gamla stridsfrågan om termen hundare avvisar Hjärne den s k mängdteorien. Liksomnär det gäller den territoriella beteckningen tolft.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=