175 kommer den ofta. Ett skäl att föredraga varphcelde som grundform framför varphald ligger möjligen i de visserligen rätt sena skrivningarna iuramento de worthalde (slutet av 1300-talet) och orthelde ridefnd (1376); det är väl föga sannolikt, att det förra fallet företer en dativformav varphald med bevarad ändelse.®^ Fsv. varph^elde förekommer på ett ställe i östgötalagen (BB XXXIV § 1), som omtalar det fall, att förrymda hjon fasttagas utan uarp htelde ok utan hcertezs. Enligt hittills given tolkning®- är utan uarp halde liktydigt med det i samma lag ävensom i Uplandslagen, Södermannalagen och Bjärköarätten förekommande uttrycket utan varp ok vaku, ’utanför de yttersta öar, på hvilka vakt hålles’ i öppna sjön.®^ Härför talar, att tre av svealagarna begagna termen varphald om den kustbefolkningen åvilande vakthållningsskyldigheten; ®^ i ett hithörande stadgande i Uplandslagen förekomma läsarterna ivarphaldum, warphaldinu, wardhäldinu. Sistnämnda läsart, som finnes i Johannes Burei på en förlorad handskrift®^ grundade edition av 1607 tyder möjligen på att varphalde även inom Uplandslagens område varit använt som synonym till varphald i fråga om den militära kustbevakningen. I de norska lagarna åsyftar varöhald dels den allmänna militära vakthållningsskyldigheten utefter kusterna i stad och på land,®® dels den särskilda vakthållningen i städerna, som gäller eldfara och inbrott men även, i likhet med den förstnämnda, fientligt anfall,®'^ dels vakthållningen ombord å skepp,®® dels slutligen vakttjänstgöringen i den kungliga hirden Jfr Noreen, a.a., § 259: 3. ScHLYTER, Gloss. O. Ordb., S.V.; A. O. Freudenthal i sin ed. av östgötalagen, s. 250. ögL Ejjs XXIIII; UL KgB XI § 1, n. 55; SL KgB XI pr. MB XXIX; BjR 19 pr. Jfr ScHLYTER i Gloss. (ÖgL) o. Ordb. s.v. varper. UL KgB ind. XII {vm varp hald), XII § 1, med n. 10 (.;'. warphaldum m. fl. 64 läsarter); SL KgB ind. XII, rubr.; HL Pra*f. n 12, KgB ind. IX. Jfr ScHLYTER i Företal till UL, p. LX. L III 4 (NGL 4, s. 158, rubr.: Vm varS halld). Bl. III 4 (Rubr.: Vm uita uarVthald. . ., n. 18: Vm Vardhalda skipti); jfr L III 4. — G 315 (om skeppsbyggnadsskyldigheten i norra Halgoland med hänsyn därtill, at peir eigu varÖhalld austr.) ®^ Bl Indi. n. 5 (wardhaldar s^etni(n)gar oc boar skipan) VI 1 (rubr), 3. Särskilt omtalas vakthållningen under julfriden {jolavaröhald.) En handling (Bl VI 3 n. 3) har beteckningen gangu vardhaldzmenn om den patrullerande vakten i motsats till vakten i klockstapeln (stopulsvordr). Såväl den allmänna militära vakthållningen som den speciella stadsvakten avses väl i Bl VI 5, där fråga är om hus- eller tomtägare som försummar honom åliggande skyldigheter mot det allmänna, bl.a. varöhald, likaså i 1282 års rättarbot för Bergen, p. 1 (NGL 3, s. 12), i Håkan Magnussons odat. rättarbot för Bergen, p. 4 (NGL 3, s. 210). Bl IX236 jfr NGL 4, s. 130 f.; Jb fl 24, NGL 4, s. 236 f. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=