XIV. Skandinaviskt jordatalspanorama I en egen utredning, publicerad 1974, framställdes hypotesen att den odlade jorden i Sverige ursprungligen åsatts en taxering av 76.800 attungar, motsvarande 96 hund efter normen 800 attungar pr hund. I denna jordtaxering antogs Svealandskapen och Götalandskapen ha representerat vardera hälften eller 48 hund.^ Taxeringsvärdet för Götalandskapen, uttryckt i hund, utgjorde mellertid endast en omräkning av jordatalet för de 80 härader, som enligt antagande bildade värdet för dessa landskap, efter normen 480 attungar pr härad (48 X800=80X480=38.400).- I en undersökning 1976 värdesattes taxeringen av den odlade jorden i Norge till 51.200 6-såldingar, ett jordatal som antogs ha haft värdemässig identitet med den fornsvenska attungen. Den norska taxeringen, 64 hund, motsvarar 2/3 av det taxeringsvärde somåsatts jorden i Sverige.^ I den nu föreliggande undersökningen av Danmarks jordtaxeringsförhållanden har jag sökt leda i bevis att den odlade jorden här ursprungligen taxerats till 102.400 ottingar, vilket i räkning efter hund motsvarar 128 hund och i räkning efter häradsnorm 213 1/3 härader. Ottingen har liksom den svenska attungen ansetts utgöra en åttondelsfunktion av bolet, identiskt med ett anglosachsiskt plogland, hide eller aratrum. Sammanfattas dessa talvärden för de tre skandinaviska länderna, omräknade i antal hund, framkommer ett totalt taxeringsvärde av 288 hund: Jordatal Hund Deltal Sverige Norge Danmark 1/3 76 800 96 51.200 102.400 64 153.600 192 2/3 128 288 230.400 1 Sverige skulle således i taxeringen av den odlade jorden i Skandinavien ha stått för 1/3 medan Danmark och Norge tillhopa representerat 2/3. Relationen mellan länderna i avseende å jordvärderingen kan också uttryckas så att Danmark, Sverige och Norge utgjort resp. 4/9, 3/9 och 2/9 av totaliteten, siffror som klart antyda möjligheten av att jordtaxeringen av Skandinavien kan ha skett i ett sammanhang och utifrån vissa gemensamma värderingsnormer. 5 Ekbom
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=