24 rentiuskyrkan i Lund (DD 1 R. 2 B. nr 21). Dokumentet är av synnerligt intresse ur de synpunkter, varom här är fråga: det ger belägg för existensen ej blott av bolindelningen utan även av häradsindelningen, av indelningen av Hälsingborg, Lund och Lomma i hustofter, av mynträkningen samt av ledungen. Bolindelningen möter i taxeringen av hela och halva bol: mansus och dimidius månsus. I Erik Emunes privilegiebrev för samma kyrka 1135 (DD 1 R. 2 B. nr 63) framträder återigen bolindelningen, i det att hela, halva och fjärdedels bol omtalas som skänkta till kyrkan. Först med ärkebiskop Eskils brev till kyrkan i Lund 1145 (DD 1 R. 2 B. nr 88) möter en ny terminologi, genom vilken byar taxeras ej endast efter antal bol eller kvotdelar av bol utan även efter örtugtal: »Itemde redditibus mense sue attinentibus. prebendam instituit cum terris et censu subscripto. —Malom. mansus dimidius. Hestwite. VIII solidi Nees. V solidi. Gemsio. VIII solidi. Godennedorp. Illlor solidi. ». Liknande definitioner möter i ett dokument från 1164—omkr. 1170 (DD 1 R. 2 B. nr 160), som även det återspeglar ärkebiskop Eskils donation 1145 till Lundakyrkan, ytterligare utökad med nya gåvor av jord: »Item, prebendas instituit. cum terris et censu subscripto. in Gudisbo. dimidius mansus. Malum, dimidius mansus. Nes. V. solidi. Bensthorp. VIII. solid{i) 0thestathae. dimidia marca Goteleue. III mansi et VII solidi. II marce de Holm.» Dessa definitioner i boltal kombinerade med örtug- och andra penningtal ha kommenterats av Erslev i samband med analysen av den s k skyldvärderingens beskaffenhet; han avger denna »Förklaring for, hvad der mentes med Jordenes Taxation til Skyld; at Jorder er satte til en vis Skyld, betyder ligefrem, at de skyldte saa meget i L e d i n g saflosning. Terrae unius marcae in censu ydede een Mark Solv; census duarum orarum in terra betegner Jord, der ydede 2 0re, naar Ledingen blev aflost med Penge. Maa det da fastholdes, at Ordet Census i Skyldtaxationen ligefrem betegner en Ydelse til Staten, saa er det jo rimeligt nok, at man er kommet til at bruge dette Udtryk. fordi det forud var almindeligt, at det nyttedes om Landboens faste Afgift til Jordejeren, og at man overhovedet, for man naaede til denne offentlige Taxation, har vjeret vant til at bruge en lignende Udtryksmaade om Fjestejord. Vi trjeffer da ogsaa f.Ex. i et skaansk Brev ifraan 1145 Jordene opregnede dels efter Bol, dels blot med deres Avgift, og hele Udtryksmaaden minder ganske om den, der siden anvendtes i Skyldtaxationen ». I anslutning härtill citerar Erslev det ovan anförda utdraget av donationsbrevet till Lundakyrkan (nr 160).®“ Det angivna brevutdraget har behandlats även av Andersson, som till Erslevs analys av uppgifterna i brevutdraget fogar den följande kommentaren: 36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=