19 synpunkter än de tidigare diskuterade, efter medelvärdena i utsäde och bruttoavkastning. Om man med Erslev antar att 1 mark guld=8 örtugar silver i landgilde och att landgildevärdet varit identiskt med utsädesvärdet,^*^ blir den årliga bruttoavkastningen av 1 mark guld vid sjätte kornets skörd och ett beräknat utbyte av boskapsdriften, motsvarande halva skördevärdet, (6X8 örtugar+24 örtugar) 3 mark silver. Då jordvärderingsenheten 1 mark guld i princip har varit identisk med ottingen, dvs med en octonarius, kunde satsen 1 mark guld gör 3 mark silver i hela Danmark, tolkad på detta sätt, uppfattas och tillämpas även i de delar av landet, där jordvärderingen ännu vilade på den gamla bolindelningen och där en värdering av jorden efter guld ej kommit att införas, dvs i Skåne, Halland och Blekinge. Om avsikten varit denna framstår innebörden i uttalandet att regeln skulle gälla »over al Danmark» somnaturlig. Fråga är nu om avkastningsvärdet 3 mark silver återspeglat en värdering av jordägans medelprestanda vid utsäde på hela arealen eller endast på de 2/3 därav, som vid trevångsbruket årligen besåddes. En jämförelse med svenska och norska förhållanden ger vid handen att för attungen respektive 6-såldingen —de jordvärderingsenheter, som kan antas ha i princip legat till grund för ledungsmantalet i Sverige och Norge — antagits att man vid helsäde räknat med ett genomsnittligt utsädesvärde av 4 öre pr år.^^ Ett årligt utsäde på den danska ottingen, värderat till 8 örtugar silver eller 2 2/3 öre, skulle, om värderingen avsett det utsäde, som hänförde sig endast till den ärligen besådda delen av ottingsarealen eller till 2/3 av denna, ge en fullständig parallell till de svenska och norska normalvärdena: 2/3 av 4 öre=2 2/3 öre. I fullständig överensstämmelse med dessa utsädesvärden står den beräknade medelavkastningen pr år från resp. jordägor: medan attungen och 6-såldingen antagits ha haft en beräknad medelavkastning pr år, värderad till 4 1/2 mark silver ger 2/3 härav en avkastning av 3 mark silver pr år eller det värde, som för 1 mark guld eller 1 otting anges i den diskuterade laguppteckningen från 1500-talet. Vad gäller utsäde och bruttoavkastning skulle således de danska värderingarna ha haft sin fullkomliga motsvarighet i svenska och norska värden. Men även i bestämningen av den ifrågavarande jordägans jordvärde föreligger en konstaterbar överensstämmelse mellan danska och svenska förhållanden. Sålunda åsätts det svenska marklandet i ULJ 1 vid bördslösen det primära värdet 24 mark silver.^^ Då marklandet enligt allmänt vedertagen uppfattning motsvarat 2 attungar, erhålles utifrån den angivna marklandsvärderingen värdet 12 mark för 1 attung och alltså för den helhet, av vilken attungen antagits ha utgjort 1/8-funktion, det anglosachsiska ploglandet, värdet 96 mark silver. Omjordvärderingen av det danska bolet om 8 ottingar skett ej efter utsädet på hela arealen utan endast efter den besådda delen, skulle det motsvarande värdet för den danska bol-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=