13 sifferuppgifternas rätta tolkning. De två tänkbara tolkningsmöjligheterna när det gäller skipentalen, framgår av sammanställningen nedan: ® Antal skipen, räknat efter decimala hundratal Antal skipen, räknat efter storhundraden om 120 »Ett hundrade och trettio» »11 tigir» »9 tigir» »hundra» »5 tigir» »10 tigir» »hundra och tjugu» »halvt annat hundrade» Hedeby stift Ribe stift Aarhus stift Viborgs stift Hjorrings stift Odense stift Roskilde stift Lunds stift 130 150 110 110 90 90 100 120 50 50 100 100 120 140 180 150 850 940 De föreliggande tolkningsmöjligheterna ha diskuterats av Erslev, Scharling, A. D. Jorgensen och F. Jönsson. Erslev tvekar först mellan de två tolkningsalternativen: »rimligvis skal det vxre 850, maaske dog 940» säger han men bestämmer sig slutligen för att räkna med 850 skipen som det riktiga antalet.Scharling däremot anser det rimligare att räkna med 940 skipen, en siffra som han finner bättre stämma med uppgifterna i vissa andra danska källor.^^ Jorgensen avvisar med skärpa Scharlings antagande, som han betecknar såsom »aldeles utilstedeligt» och menar att det av de i sagan uppgivna talen i sig klart framgår att vad som avses måste vara decimala hundraden efter allmänt danskt och europeiskt skick. Jönsson slutligen förklarar sig icke vilja inlåta sig på en diskussion av sagans talvärden men ansluter sig i alla fall vad gäller beräkningen av skipentalet till Erslevs mening, i det han framhåller, att de hundraden det här är fråga omskall räknas efter lOX 10 och ej efter lOX12.^^ Någon slutlig ställning till frågan om tolkningen av Knytlingasagans uppgifter om skipentalet har sedan denna fråga på 1890-talet diskuterades av de angivna forskarna ej tagits av dansk historieforskning, det framgår av Christensens ovan refererade framställning, där de två alternativa tolkningsmöjligheterna, 850 resp. 940, anföras.Vill man emellertid med Erslev anta, att det avsedda antalet i själva verket utgjort 850 och accepteras den här framförda hypotesen, att det danska skipenet liksom det svenska skeppslaget och den norska skipreidan haft ett underlag i ledungsmantal och jordatal av 120, erhålles för hela den danska ledungsflottan ett totalt ledungsmantal av (850X120) 102.000 man, varemot enligt den anförda hypotesen skulle ha svarat samma antal jordvärderingsenheter. Knytlingasagans uppgifter om skipentalet ger, oavsett hur man tolka dem, vid handen, att en ledung varit organiserad i hela Danmark, i motsats till vad somvarit fallet i Sverige och Norge. I Sverige har i huvudvill
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=