12 från utsädet och dess värde i mark silver: marklandet har sitt namn av att det genomsnittliga utsädesvärdet pr år utgjort en mark silver medan attungens årsutsädesvärde uppgått till en halv mark silver.^ I Norge har en sjökrigsledung varit organiserad i tre av de fyra medeltida lagförbunden, Frostatingslag, Gulatingslag och Borgartingslag, men däremot ej i Eidsivatingslag.^ Av territorierna i Frostatingslag ha två landskap, Jämtland och Ffärjedalen, varit undantagna från ledungsbördan. Huvudkällorna för kännedomen om den norska sjökrigsledungens organisation är uppgifterna i Gtl § 315 samt i konung Magnus Lagaböters testamente 1/2 1277. Det framgår av dessa källor att det norska ledungsskeppet, skip eller skipreida, ursprungligen utgjorts av en 20-sessa, en skeppstyp om 40 åror, som senare ersattes av 25-sessan om 50 åror."* Manskapsunderlaget för en 20-sessa har enligt norska källor utgjort 100 man och enligt antagande har detta underlag vid övergången till 25-sessan utökats till 120 man.^ Det jordatal, som svarat mot ledungsmantalet i Norge, bör rimligtvis ha utgjorts av den s k 6-såldingen, dvs en jordäga där det årligen kunde sås 6 sålder korn. Såldet, ett rymdmått om ca 100 liter, har enligt norska källor haft ett silvervärde av 20 penningar, vilket för 6 såldsådder ger värdet 120 penningar eller 1/2 mark silver. En 6-sålding har således haft ett utsädesvärde, som svarat mot den svenska attungens; med hänsyn härtill har jag antagit att 6-såldingen och attungen utgjort de jordägor, som i princip svarat mot ett ledungsmantal i Norge och Sverige.® Det framgår således av framställningen att denna utgår från antagandet att ledungsskeppet både i Sverige och Norge haft ett underlag i män av 120 ledungsmantal, varemot svarat jord till i princip samma antal markland, attungar resp. 6-såldingar. Fråga är nu om ledungsskeppet i Da n ma r k, skipenet, haft ett motsvarande underlag i män och jordatal, dvs 120 mantal och ett däremot svarande antal jordvärderingsenheter. Den enda existerande källan för en bedömning av skipentalet i Danmark är den av Christensen och Rasmussen omtalade geografiska beskrivningen av Danmark, en interpolation i Knytlingasagan. Denna saga, som nedskrivits på Island av okänd förf., behandlar dansk historia från Harald Gormsen (d. ca 986) till Knut VI (1182—1202). Viss osäkerhet råder rörande tidpunkten för sagans nedskrivande men det har antagits att en 1259 avliden brorson till Snorre Sturlason haft viss andel i dess tillkomst.'^ Sagans 32 kap., som betecknas Frd landsskipan i Danmörk, innehåller den omtalade geografiska beskrivningen av Danmark med uppgifter tilllika om det antal skipen och kyrkor, som ingick i vart och ett av de åtta danska medeltidsstiften.® Då sagan nedskrivits på Island, där man företrädesvis räknade efter storhundraden om 120, har fråga uppkommit om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=