180 Vilken ställning skeppshövdingen i vikingatidens slutskede kan ha intagit till hundarets bönder i deras egenskap av roddare på skeppen undandrar sig vår bedömning. Sannolikt har den varit sådan, att Jarlabanke kunnat uttrycka sig så som han gjorde i ristningen på Vallentunastenen. Den »länsrätt» eller »höghetsrätt» över bönderna, som Jarlabanke enligt Ljunggren och Andrae skulle ha kunnat pretendera, har med all sannolikhet ej varit annat än ett utflöde av hans ställning som domare på tinget i Täby hundare och som skeppshövding i hundarets ledungsflotta. Men detta hundare har under alla förhållanden varit territoriellt betydligt mindre omfattande än den medeltida provinsen Valenda, det kan ej ha innefattat mer jord eller fler bönder än som kan beräknas för två ordinära upplandssocknar. 3. Socketibildningen i Attundaland Inom historieforskningen har man sedan länge velat hänföra sockenindelningens första uppkomst i folklanden till sveakonungen Inge den äldres regeringstid (d. tidigast omkr. 1100). Så framhåller Hafström, i viss anslutning till uttalanden av K. B. Westman, att starka skäl kunna anföras för antagande att den uppländska sockenindelningen genomförts av Inge under årtiondena omkring år 1100 i närmaste anslutning till den gamla kult-, rätts- och ledungsindelningen.'^^ Såsom framgått av framställningen ovan räknar Hafström med att vart och ett av folklandet Attundalands 8 hundaren för organisation av folklandets ledung varit underindelat i 10 tolfter, varav 8 tolfter ingått i det av Hafström rekonstruerade s.k. normalhundaret samt 2 tolfter i normalhundarets mot kusten vettande Rodendel. Hafström menar, att sockenindelningen inom ett dylikt uppländskt hundare tillkommit så, att man i anslutning till den existerande indelningen för ledungen uppfört en kyrka för var och en av hundarets 10 tolfter. Han skriver: »Vid Upplands kristnande — som uppenbarligen måste förutsättas ha skett genom beslut pä alltinget och folklandstingen —har först byggts en centralkyrka inom varje hundare. Antagligen kort tid därefter kan hypotetiskt antagas, att €n »skeppslagskyrka» byggts i det andra av hundarets två skeppslag, där hundareskyrkan icke var belägen. Samtidigt härmed eller kort tid därefter har i princip varje skeppslagsfjärding ( =åtting=tolft), där tidigare någon kyrka icke byggts, erhållit sin tolftkyrka. Givetvis ha av olika skäl många avvikelser kunnat ske från detta system, bland annat på grund av att 5tormanskyrkor förekommit även i Uppland — men systemet har ändå i princip blivit konsekvent genomfört.»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=