RB 28

125 enkla administrativa normer för avlösning av tionden i penningar och för dess fördelning mellan tiondehavarna. Att tiondereformen även medverkat till att en fixering av sockengränserna snabbt kommit till stånd är självfallet, då det måste ha varit ett vitalt intresse för sockenprästen att få det territoriella underlaget för hans tiondeuttag bestämt avgränsat gentemot kollegernas. Samma utveckling som i Danmark kan sannolikt förutsättas ha ägt rum även i Sverige och Norge, I Sverige har den äldsta administrativa indelningen skett efter två olika linjer: i Sveadelen av riket har den baserats på ett 100-gårdssystem, i Götadelen däremot på en 60-gårdsräkning. Anledningen till denna administrativa differentiering kan ej närmare anges men dess betydelse bör ej överdrivas, möjligen har förhållandena inom Götadelen influerats av närheten till Danmark. De administrativa olikheterna tyder emellertid på att systemen kan återgå till en tid före den, då Olof Skötkonung kunde förena de två rikshälfterna till ett rike: möjligen ha de uppkommit under 900-talets senare hälft. Det förhållandet att en ledungsorganisation ej tilläts framväxa i Götadelen av riket kan ha haft olika orsaker men framstår i första rummet som signifikativt i den föreliggande politiska situationen, förefintligheten av en stark ledungsmakt i Svealandskapen har förlänat svearna en maktposition och en därav följande supremati över folken i Götaland. Ett inhemskt svenskt penningsystem med silvermarken om 96 penningar som norm tillskapades i Sverige under Olof Skötkonung och vidareutvecklades sedermera av efterträdaren, Anund Jakob (1022—1050), till marken om 192 penningar silver, som kom att bli det i hela riket normerande räknemyntet, sedan en silvermark om384 penningar, somkurserat i Götalandskapen, ersatts av 192-penningmarken.““ Allt talar för att det är till denna senare mark, som det uppsvenska sädesmåttet spannen satts i relation, när detta mått åsattes värdet 1/24 mark silver, dvs 1 örtug eller 8 penningar. Värderingen av den svenska attungens årsutsäde till 1/2 mark eller 4 öre silver anknyter också till en mark, reducerad efter 192 penningar, årsutsädets penningvärde svarar mot 12 spann; för 8 attungar eller ett svenskt bol/plogland har årsutsädet beräknats till 96 spann med värdet 4 mark silver. När denna anknytning av spannen till penningsystemet skett i Sverige är ej känt men inom dansk forskning har antagits att den motsvarande inordningen av skäppan under penningen i Danmark ägt rum under Erik Ejegod omkring 1100, dvs i nära anslutning till tiondereformens genomförande där. Inom svensk forskning har av B. Thordeman antagits att myntpräglingen i Sverige legat nere under tiden ca 1050—ca 1175 för att återupptagas först under konung Knut Eriksson (d. ca 1196) eller möjligen någon tid före Knuts regering.^^ Skäl tala för att det även i Sverige kan

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=