115 fördelningen av skeppsbyggnadsbördorna på jordatalet; uppenbarligen innebar Ethelreds beslut att han sökt kalkera det danska ledungssystemet i sina ansträngningar att höja den anglosachsiska flottkapaciteten. Det måste beaktas att konungens befallning knappast kan ha hörsammats i de delar av England, som var besatta av danskarna, något som måste ha avsevärt begränsat effekten av flottbyggnadsbefallningen. Om man räknar med att omkring hälften av England vid denna tid varit under dansk dominans, har flottbyggnadsbeslutet knappast kunnat leda till att mer 34.215 ) därigenom kommit att ställas till ko- än ett hundratal skepp ( nungens förfogande. Vissa skäl ha således kunnat anföras för antagandet att den danska ledungen existerat under Sven Tveskäggs regeringstid och fråga blir då närmast om det är möjligt att föra ledungssystemets uppkomst ännu längre tillbaka än till årtiondena omkring år 1000. Såsom ovan framhållits tala dock åtskilliga förhållanden för att ledungen kan ha införts redan vid 900-talets mitt av föregångaren, Elarald Gormsen. 900-talet framstår i väsentliga avseenden som en brytningstid i dansk historia, ett århundrade under vilket kristendomen långsamt vinner insteg i landet och detta därmed öppnas för det nya kulturinflytande, som förmedlas av kyrkans män och den tidiga kyrkliga administrationen. Inom dansk historieforskning råder numera relativ enighet om att indelningen av Jylland i sysslor ej kan föras längre tillbaka än till detta århundrade. Det torde på goda grunder kunna antagas, att denna indelning i första hand tillkommit för att avlasta dc jylländska landstingen i deras dömande verksamhet. I de äldsta källorna omtalas på Jylland endast två tingsplatser, en i Viborg för landskapets norra del, och en annan i Urnehoved för Sonderjylland. Att det med lagstiftningens fortskridande utveckling kan ha uppstått svårigheter att på dessa ting i erforderlig utsträckning fullgöra den dömande funktionen torde kunna förutsättas och det är mot denna bakgrund tillkomsten av sysscltingen sannolikt måste ses. Samtidigt har behovet av en kortare tingsväg kunnat tillgodoses genom upprättande av ett antal mer lättillgängliga syssclting, som i sin egenskap av bygdeting kunnat överta åtskilliga av landstingens dömande funktioner i första 300 mstans. Kraven på en bekvämare tillgång till den dömande funktionen har självfallet ej på samma sätt som i det vidsträckta Jylland gjort sig gällande på Fyn och Själland, där landstingen i Odense och Ringsted framstått som förhållandevis lättillgängliga, centrala tingsplatser. För invånarna i Skåneland däremot har tingsvägen i vissa fall kunnat te sig lång: avståndet från trakterna av Göta älv till tingsplatsen i Lund har varit betydande. Det kan emellertid konstateras att Jylland genom tillkomsten av de 14
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=