RB 28

104 att till dem erlägga en tribut av 4.000 pund silver. För att kunna komma ut med lösensumman pålade Karl sitt rike en skatt som skulle utgå bl a av varje månsus ingenuilis, dvs varje fri gård, med 6 denarer och av varje mansus servilis, dvs varje landbogård, med 3 denarer. Härjämte skulle alla franker i riket avlösa skyldigheten mot hären, det s.k. heribanni, med 60 solidi å 12 denarer, dvs med 720 denarer eller med 3 pund silver.^^ Av samma annaler framgår vidare enligt en anteckning under år 869, att Karl i avsikt att befästa borgen i Pitres mot nordmännens angrepp befallde rikets andliga och världsliga makthavare att insända en förteckning över alla län med fullständig uppgift omantalet gårdar och hus i länen. Tillika utgick från konungen befallning om att varje hundratal gårdar i riket skulle sända en fri daglönare samt varje tusen gårdar en vagn med två oxar till riksförsamlingen i Pitres för att underlätta borgens befästande.^® Det är mer än sannolikt att det i annalernas uppgifter framträdande hundragårdsbegreppet haft sin administrativa motsvarighet i de Centenen, som bildade underavdelningar inomett tyskt Gau', tusengårdsbegreppet för osökt tanken till sådana topografiska bildningar som exempelvis Tiundaland, en del av de svenska folklanden och belagt i diplommaterialet ca 250 år senare. De här anförda förhållandena talar för att Slien—Ejderområdet under årtiondena kring 900-talets mitt såsom en tysk gränsmark inordnats i Sachsens administrativa system och därvid jordtaxerats efter sachsiska normer; området har underställts en markgreve, en comes, som haft till uppgift bl a att för den sachsiske konungens räkning indriva tributerna från området: i regesten från 965 talas om census och servitio, vidare om befrielse för de kyrkoägda godsen från banno vel disciplina, uttryck som kan antagas ha anslutning till de frankiska annalernas heribanni Möjligen har tributen till den sachsiske konungen varit utformad såsom en avlösning av plikten att tjänstgöra i hären, en avlösning, som i Franken betingat ett belopp av 720 denarer eller 3 pund. Det torde således kunna hållas för visst, att det vid 900-talets mitt inom det gamla danska riksterritoriet existerat en taxering av jorden efter Hofe, en normsom sannolikt ej tillämpats utanför Slien—Ejderområdet, samt att denna jordvärdering möjligen kan ha tjänat som förebild för en senare genomförd jordtaxering i Danmark i övrigt. Att Slien—Ejderområdet påförts en jordtaxering av lägst 420 Hofe framgår av anteckningen i KVJ, att konungen inom området ägt jord till detta jordatal. Vill man anta vad som sannolikt varit fallet, nämligen att dessa Hofe inom dansk admlnlstration haft ställning av bol, ha de territorier, som i KVJ betecknas som Fraszlxt, Swanso och Kamp och som även innefattat territorierna Stapeleholm, Jernewith —en skog, den s k dänisch Wold —samt Reynoldesburg (Rendsborg), stätt för 3.360 ottinga»- och följaktligen svarat mot 7 härader

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=