103 Konstruktionen av det danska bolet måste således antagas återgå på och ha sin motsvarighet i de mansusinstitut som utformats i England och Franken, dvs i det anglosachsiska hidage, redovisat i Bedas kyrkohistoria från 730-talet, eller i det från karolingisk tid kända //o/-begreppet; såväl det danska bolet somdet tyska Hoj ha samma grundbetydelse, gård, medan hide är identiskt med fsv. hion, hjon eller hjonelag, ordet hide har definierats som »measure of land reckoned as that sufficient to support a free family with dependants».*^ Mansusinstitutets skiftande jorddefinitioner är således alla språkligt av germ, ursprung och avsedda att spegla en och samma realitet: upptaxeringen av ett familjejordbruk. Såvitt känt ha de danska byarna genomgående taxerats med bolet som norm, dock med ett intressant undantag: området mellan Slien och Ejder. Det framgår av en anteckning i KVJ (s. 10 r. 17 f.) att konungen inom detta område, som i jordeboken täcks av territorierna Frxzlart, Swanso och Kamp, ägde 420 hou,e. I detta danska gränsområde mot Sachsen har således vid taxeringen av byarna ännu vid tiden för KVJ:s uppläggande kvarlevat den tyska varianten av bytaxeringen, indelningen i Hofe, vilket ger anledning till antagande att denna indelning i allt väsentligt måste ha svarat mot bolindelningen. Beträffande området mellan Slien och Ejder antas inom dansk historieforskning allmänt, att det vid början av 800-talet ingick i det danska väldet för att år 934 intagas av den sachsiske konungen Henrik I. Först genom ärkebiskop Unwans medling mellan Knut den store och Konrad II kunde ca 1025 den fred slutas mellan Danmark och Tyskland, varigenom Tyskland slutligt uppgav alla territoriella anspråk på Danmark och gav avkall såväl på Slesvig-Hedeby som på området norr om Ejder. Redan närmare ett halvsekel före fredsslutet skulle emellertid den tyska överhögheten över danskt territoriumha varit rent fiktiv.*^ Den slutsats, som rimligen torde kunna dragas av de angivna förhållandena, är att jordtaxeringen av byarna i Slien-Ejderområdet efter tysk normtillkommit under den tid, då området stod under tysk överhöghet — sannolikt som en tysk-dansk mark —dvs mellan åren 934 och ca 975 — och att denna taxering efter fredsslutet accepterats av dansk administration såsom likvärdig med den i Danmark eventuellt existerande bolindelningen; möjligen kan också antagas att den tjänat som förebild för dansk administration vid bolindelningens genomförande. Beträffande mansusinstitutet och dess tillämpning inom Frankerriket under 800-talets senare hälft är vissa förhållanden kända genom anteckningar i Annales Bertiniani, dvs de manuskript, som fått namn efter klostret St. Bertin i Flandern. Enligt en annalanteckning under år 866 skulle Karl II (den skallige) av Väst-Franken ha träffat en överenskommelse med de nordmän, som besegrat de kungliga härarna nära Melun invid Seine,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=