89 liga innebörd. Sålunda tillkom relativsatsen: »som ej tillhörde thing-sojfri», vilket utgör just denna nödvändiga tekniska formulering av de betingelser, under vilka ett vittne i förevarande fall kunde av lagen godtagas. Även här möter alltså samma »bygde»-härad, som vi funnit på andra ställen i Gulatingslag och som därjämte är det enda slag av härad, som vi hittills kunnat konstatera i Norge. \’ad slutligen hetriiffar förhållandena i Frostatinyshuj framhåller Tunberg att fylket där i allmänhet är den liigsta tingskretsen. om också halffylke med dess halfvoting vid något tillfälle omnämnes. I åtskilliga fall använder lagen även termen »härad». Liksom i Gtl betecknar detta härad ofta endast landsbygden i förhållande till staden. så.som i II: 45. II: 20, VII: 11. X:31 och Ö2, XI: 2Ö. I en hiirifrån avvikande betydelse synes dock hiiradct förekomma på några andra ställen av lagen. Sålunda stadgas, att broar skola anläggas av »hvar och en i sitt härad» och det gives föreskrifter rörande vägar, som gå längs »hiiradet». Då ett dråp »lyses», skall gärningsmannen tillkännagiva från vilket »hiirad» han ;ir. N'idare talas om del förfaringssiitt, som borde iakttagas, om en man blivit sårad eller driipt »i hiiradet». En viss förbindelse med socknen antydes slutligen i besliimmelsen om kyrkans ombudsman, »den skal vara ombudsman öfver kyrkans jordar inom hiiradet och inom kyrksocknen, som iir mest riillskaffens och som iirkebiskopen lillsiiller». Det är enligt Tunberg genast tydligt, att hiiradet i Erostatingslag principiellt sett ej pä något siitt skiljer sig från häradet i övriga delar av Norge. Där hiirad ej avser landsbygden i förhållande till staden, betecknar det »hemhembygden» eller »bygd», »trakt» över huvud taget. Dess niira förhållande till socknen framträder även hiir. om utvecklingen också aldrig fcirl till uppkomsten av några »hiiradskyrkor». På detta sätt har också hiiradet uppfattats av flertalet forskare, vilka därför också sett sig nöxlsakade att antaga, alt häradsindelningen aldrig vunnit insteg i det nordliga Norge. Endast ■faranger har sökt göra troligt, att hiiradet iiven hiir en gång förefunnits såsom underavdelning under fylket; han har dock för sin mening ej kunnat påvisa något som helst stöd i källorna. mct». 20 Av de ovan lämnade redojförel.serna för Tartmgeis oeh 'rimIterg.s iilredningtir rCtrande häradel i Norge framgår khtri, att etl distriklsl>egrepp »härad» möler i samtliga de Itigar, som under llOO-talet gällde inom det norska riksterritoriet. Fråga är nn om detta distriktshegrepp Inift samma innebörd i alla dessa lagar, khl, Btl, Gtl och Ftl. Ihi ytterlighetsståndpimkt när del gäller denna tolkningsfråga representeras av Taranger oeh 'Fimherg. som håda anser alt så varit fallet, doek med den väsentliga skillmiden i npi)fattningen. att den förre menar att häradet överallt där det möler i lagarna haft innelnirden av speciell jiidieiell-administraliv
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=