RB 27

85 vissa delar av landet huvudki/rkor, vilka närmast synes ha niolsvarat fylkeskyrkorna. Alla dessa benämningar visa (ill fnll evidens, att den första sockenbildningen ofta beslämts av förut befintliga grupperingar inom folket. Då i Norges iildsta riittskiillor även häradskijrkor ommimnas har man hittills — som helt naturligt :ir — np|)fattat också dessa som »distrikts»-kyrkor, dvs. såsom kyrkor för de olika hiiraden. till sin npjjkomst och karaktiir fnllkomligt jämnställda med hiiradskyrkorna i Danmark. Som jag sökt uppvisa att härad av ifrågavarande art oj funnits i Norge, måste uppenbarligen dylika hiiradskyrkor helt lämnas ur riikningen för Norges vidkommande. \’i ha iivcn sett. att hiiradskyrkan i Borgartingslag ej framtriider som sockciikijikd i (illinänhct, sålunda ej alls som sidoordnad med Danmarks hiiradskyrka eller lli)plands hundareskyrka. Iläradskyrka ;ir tydligen ett helt annat bcgrei)|) i Norge än i Danmark, och inga slutsatser kunna från det ena dragas betriiffande andras verkliga innebörd. Med denna n|ij)fallning av hiiradet i Norge blir dess förhållande till den kyrkliga indelningen emellertid liitt att klargöra. Dä i Borgartingslag skiljes mellan fylkeskijrkor och härddskyrkor iiro de förra med all säkerhet de ursprungliga kyrkorna i fylken och sedermera halvfylken, de senare diiremol »hygdekyrkor», dvs. kyrkor för de siirskikla hygderna, »häraden», i regel uppfiirda och dotcrade av Iniradens innevånare. Häradet sammanfaller faktiskt i flertalet fall med socknen: diirav förklaras uttrycken härad, häradskyrka. hdrad.'iprdst och häradsniän såsom likahetydande med socken, sockenkyrka och sockenpräst och socknemän. .\tt sammanfallandet ej (ivergick till identitet, lika litet som ifråga om tingslaget och h:ira<let, det framgår dock. såsom ovan |)äpekats, av det bevarade ortnamnsmaterialet. l'tt dylikt sammanfallande var ju också omöjligt, då »hiirad» ej erhöll någon fast teknisk innebörd: hiiradet iir »bygden» och kan såsom sådan vara av högst viixlande storlek, beroende ej minst på de olika .syn])unkler. vilka varit bestiimmande fiir ordets an\;indning i de enskilda fallen. \'ad slutligen giiller förhållandena i Bohusliin så ha de för hela Borgarlingshig giillande gemensamma r;ittsui)pteckningarna visserligen ej latit förmoda, att h;ira<let i denna del av lagområdet skulle intaga någon annan stiillning iin i den ö\riga; emellertid ha de exempel på luiradets faktiska anviindning i ortnamn, som påtriiffats, varit iignade att väcka någon tveksamhet i detta avseende. .Som förut framhållits möter namnet »hiirad» i Bohuslän endast vid stiirre omraden, och i intet fall har nagon förbindelse mellan »hiirad» och socken kunnat j)åvisas. De iakttagna »hiirads»-områdena bilda alla i senare tid skepi)sredor och iiro i niirvarande stund hiirad i judiciell och administrativ mening. Det iir naturligtvis tiinkbart att »hiirad» i dessa fall tillkommit ()å det siittet att en viss central bygd beniimnts »hiirad» och att efter den sedermera det större distriktet uppkallats. Tiinkhart iir iivenså, att »hiirad» kan ha från hörjan tillagts dylika mera vidstriickta områtlcn. Emellertid bör det ej fiirbises, att hiir i Bohusliin, i den omedelbara niirbetcn av de egentliga hiiradslanden, en annan faktoi- kan ha spelat in, som vållat en föriindring i hiiradets bygde-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=