83 socken övcrf^åll till synonyma hef^repp, vilka nian ålskillnad anviindas fiir varandra. Detta är dock ej fallet. Härad betyder här aldrig socken, därom kan intet tvivel råda. Då det gäller alt bestämma vad häradet i verkligheten ;ir och att utfinna dess egeidliga innebörd kan man ej godtaga Tarangers resonemang. Viil iir del sant att såviil den viirldsliga riitlen som kyrkoriillen låtit oss förmoda att häradet iir del Iriingsla tingsområdet men hur sliimmer denna förmodan med det siiti, på vilket häradel faktiskt framtriider? Del torde ej kunna bestridas, att efter all sannolikhet åtskilliga av de områden, vilka ])ålriilfats som »hiirad» i \'iken, aldrig utgjort eller kunnat utgöra egna judiciella tingskretsar. .lag behöver härvid endast hiinvisa till de synnerligen små »härad» som förekomma i .larlsherg samt i Larviks och Bralshergs ami. Flera av dessa äro i närvarande tid annexsocknar, och det synes föga troligl att de under iildre tid varit av den betydelse, alt de kunnat göra anspråk på en särskild jurisdiktion. •Men om vi sålunda måste avvisa hiiradet som tingsområde i siriingt juridisk bemärkelse, vad iir då detta mystiska hiirad. vars existens åtminstone ej kan dragas i tvivelsmål? ^’id denna |)unkl i framstiillningen skulle jag i korthet vilja erinra om de residtat. till vilka vi kommit angående hiiradet i Danmark och .Sverige. Vi har funnit att hiirad såsom judiciell och statlig indelning uppstålt i Danmark och att det diirifrån spritt sig till siidra och mellersta Sverige. Vi ha också funnit alt det ej slutligt stannat inom dessa gränser: det iniriinger sä småningom i \'iirmland och del egentliga Svealand. Emellertid har del just helriiffande denna dess vandring j^åvisats, alt framför del judiciella hiiradet och till de land. diir detta ej vunnit insteg, går ''hygde»-hiiradel. dvs. hiiradet i betydelse av »bygd», »trakt», »område» i allmiinhel. Delta hygile-hiirad har konstaterats i nordöstra Småland, Västergötland, Uppland. Dalarna och södra Norrland. Del svåra dilemma, i vilket frågan om hiiradet i Norge syntes vara hragl. löses med stor liillhet, om man endast inordnar iiven det norska hiiradet i delta större, allmänna sammanhang. Det är helt enkelt att viinla. att hiiradels vandring ej skidle avbrytas vid riksgriinsen, så mycket mer som denna riksgräns nalurligen under iildre tider ej spelade tillniirmelsevis samma roll som i våra dagar. Sannolikt var iiven all del skulle vara hygdehäradet, som först visade sig inom del norska dominiet. Dessa förmodanden låta sig nu av verklighelen till fullo bekräftas, och verkligheten själv blir just med dessa föridsättningar begriplig. Inlägger man ordet »hiirad» i de fall, diir vi funnit del använt, den allmiinna betydelsen av »bygd», försvinna alla motsiigelser och källornas mening blir tydlig och klar.*" När hiiradet för första gången från söder och öster nalkas och iiven överskrider Norges griins, iir del just i detta »hvgde»-hiirads skejuiad. Hiiradet i Norge hör sålunda till sill ursprung och sin innebörd närmast samman, ej med Danmarks och södra Sveriges judiciclll-stalliga hiiradsindelning utan med hiiradet, sådant del utbildat sig i mellersta Sverige. Denna sin karaktär av »hygde»-hiirad har också del norska hiiradet i sjiilva verket sedermera troget bevarat. Härad betecknar i fornviisinordiskl språk i allmänhet »bygd, bebott
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=