RB 27

70 delat på 322 fullgårdar ger i det närmaste exakt 15 penningar i skatt pr gård och år. Beloppet stämmer rätt väl med det här ovan f()r fullgård framräknade, 13 1/3 penningar, särskilt om man beaktar, att siffervärdena något förskjutits genom tillkomsten av ett i 1500-talsmaterialet redovisat antal ödegårdar. S a m ma n f a t t n i ng. Granskningen av de skattesystem, som efter sjökrigsledungens övergång i skattledung tillämpades inom de norska lagförbunden, har lett till antagande att jordatalet i Borgartingslag varit avsevärt högre beskattat än i de övriga lagfcirhunden. Förhållandet kan synas anmärkningsvärt; efter att under sjökrigsledungens tid ha burit en till synes väsentligt linddigare ledungsbiirda än Gulatingslag och Frostatingslag har situationen fcir Borgartingslags vidkommande efter övergången till skattledung förbytts i den motsatta, hai möjlig fiirklaring till de förhållandevis lindriga ledungsbördorna i Borgartingslag under sjökrigsepoken skulle då kunna vara att sjökrigsledungen där erh()ll sin slutliga utformning ej genom de åtgärder, som föreslagits bönderna av Håkon den gode, utan först efter dennes diid, under den danska tiden. De identiska jordatalsvärden. som rekonstruerats fiir de tre fylkena i Borgartingslag, skulle då indicera, att även territorierna i det nuvarande Bohuslän införlivats med Norge vid rikssamlingen under Harald Hårfager. Att den danska dominansen över Viken kan ha tagit sig uttryck i en viss återhållsamhet i de krav, som ställdes på bönderna, låter möjligen tänka sig men den främsta anledningen till begränsningen av Vikvärjarnas ledungsbördor har sannolikt varit den. att närheten till Danmark miijliggjorde ett snabbt ingripande av den danska ledungsflottan om sa bebövdes. Risken för fientliga angrepp i Viken har därför bedömts som mindre stor än mot lagförbunden i väster och norr; härfcir talar också det förhållandet att sjökrigsledung överhuvud ej kom att organiseras i de inlandsdistrikt, som bildade Eidsivatingslag. Fn gång lagfäst har den i Viken införda ledungsordningen vunnit sådan hävd att den mot böndernas motstånd ej kunnat ändras. Först med övergången av ledungen till en fast årlig skatt, pålagd jordatalet, har en utjämning kunnat komma till stånd och uppgifter i källmaterialet antyda att denna genomförts av Sverre.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=