68 dingen i Romerike, där skatt nttogs efter en hälftennorin i förhållande till den i de övriga landskapen tillämpade. Steinnes betvivlar icke alt de angivna skattesatserna kan vara de som ursprungligen påfiirdes och även den i skattesammanhang ovanliga debiteringsformen för ledingen, som alltså iittogs för en treårsperiod, kan enligt Steinnes uppfattning ha gammal hävd. En parallell till den låga debiteringsnormen för ledingen i Romerike fiireligger enligt Steinnes i normen för fördelning av fattighjälp i landskapen i Upplanden i Magnus Lagaböters testamente, där fattighjälpen utmätes till samma belopp för samtliga fyra landskap i Eidsivatingslag, Gudhrandsdalen, Hadafylke, Heinafylke och Romerike. Den i testamentet markerade tendensen att behandla de fyra landskapen som likvärdiga enheter går igen i den låga skattesatsen fiir ledingen i Romerike: då gårdsantalet i Romerike enligt 1577 ars jordebok var i det närmaste exakt dubbelt så högt som i de övriga Upplandslandskapen och sannolikt varit detta även trehundra år tidigare, kom skatteuttaget pr landskap med den för Romerike tillämpade hälftennormen att bli i stort sett detsamma för samtliga fyra landskap.^® Om man bortser från de avvikande dehiteringsnormerna i Romerike och Hadafylke framträder i de i tabellen ovan angivna skattesatserna den dehiteringsnorm, som sannolikt varit den för en fullgård ursprungliga: har leding utgjorts vart tredje år blir normen för leding och vissoyre sammantagna 13 1/3 penningar pr fullgård, har leding utgjorts varje år blir den 20 penningar pr fullgård: Leding vart tredje år Leding varje år Fullgård Penningar Fullgård Penningar 3 1/3 Leding ^'iss0yre 10 Leding Vissoyre 10 10 13 1/3 20 Halvgård Leding . Vissoyre 1 2/3 Leding ^'issövre 5 5 5 6 2/3 10 Det är sannolikt att även här smörlaupen utgjort normen för skatteuttaget, det är till bråkdelsvärdena av denna som beloppen anknyta:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=