61 I’enniiifjur silver Smör: ö lisi^uiul :i 24 j)gr Mjöl eller korn: 12 skep|)iin(l .. Penningar: 1 mark, kurs 1:3 .. 72 30 80 182 Ilafslröins värdering av ledingsgärden från en lide överstiger således ined mer än 50 "/o den av Sleinnes framräknade. Vad åler beträffar penningvärdet av den skatt, som enligt Hafstriim utgjordes av en hamna i folklanden, kan detta sammanfattas enligt följande: Penningar silver Första skeppsvislen 8 Iisi)niul smör ä 24 i)gr . . . . 8 spann korn å 8 jigr Andra skei)])s\isten (> lispmul smör å 24 ])gr . .. . () spann korn ä 8 pgr Tre<I je skeppsvisten 1 mark penningar, kiirs 1:3 .. Vårleding 102 04 rtfareleding 144 48 Höst- eller silverleding 04 012 Av de anförda siffrorna framgår, att Ilafströms hela komparat i va bevisföring rcirande värdet av skatten från en lide i Bohuslän och från en hamiui i folklanden upplöser sig i intet: enligt Hafslriims egmi värderingar blir värdet av sktitten från en luiinna i folklanden i det närmaste tre gånger högre än skatten från en lide i Bohuslän, med Steinnes värdering i sistnämnda hänseende blir skillnaden i värdena ännii stiirre. l)(d endti som möjligen kvarstår i form av överensstämmelse mellan skatt ledungen i Bohuslän, å ena sidan, och den i folklanden, å den andra, är det förhållandet att skatten i folklanden i likhel med den i Bohuslän utgående kan ha utgjorts i tre terminer men därom ger UL:s bestämmelser ej klart besked. Vad som fiirtinlelt Hafström till dessa antaganden är med största sannolikhet det förhållandet att Bohuslän enligt saga-traditionen omkring år 1000 under en kort tid tillhörde det svenska riket: efter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=