44 En jämförelse av siffrorna fcir jordatalef och det dubblerade manlalet ger vid banden att den övertaxering, som supponerats för antiqiius tdxiis, sannolikt i huvudsak hänfin' sig till de tvä s.k. inlandshäraderna i Elvarsysla. Mdare tyder siffrorna på att i vissa fall en mindre omfördelning av skattel)()rdorna häraderna emellan skett under tidernas lopp. Att ett samband existerar mellan de talvärden, som kunnat utläsas ur (intiqnus b/.rn.s-beloppen. och de av Djurberg anförda uppgifterna är dock otvivelaktigt. Med Bohusläns totala mantalssiffra år 1810, 2.507.9 mantal, stämmer också rätt väl att landskapet i 1059 års tandsbok taxeras till 2.777 1/8 mantal, varav 1.339 8 8 mantal hänför sig till I/lvarsysla och 1.437 0/8 till Ranrikesysla. i vilket senare distrikt landsboken inräknar Lane härad; någon fördelning av manlalet på de olika häraderna redovisas icke i landsboken. Det vill således synas som om redan 1000-lalets inantalssältning av Bohuslän skett med 12-såldingens värden som i)rincipiell norm på samma sätt som (lOtlands mantal knutits till den motsvarande jordenbeten dubbelaf lungen. Även 1810 års utsiidessiffror ansluter sig ftir flertalet socknar relativt nära till vad som kunnat framräknas med ledning av u/j/fV/uu.s-/u.r/;.s-beloppen: mot ett supponerat utsäde av (4.800X0) 28.800 sålder svarar 1810 (19.497 —17.300) 30.857 tunnor, i vilken sistnämnda siffra dock ej ingär värdena fiir Kville och Bullarens härader; lieträflande dessa saknas uppgifter hos Djurberg. Antagandet att den svenska tunnan om 2 spann svarat mot ett såld säd torde kunna anses relativt väl bestyrkt av de anfcu da siffrorna. Av det f()religgand(‘ materialet synes således framgå alt Bobuslän ursprungligen jordtaxerats till 4.800 0-såldingar eller till 0 hund, varemot svarat en indelning ftir ledungen i 40 skipreider om 120 mantal eller snarare 20 dubbelskipreider om 240 mantal med varje mantal räknat som en 0-sålding. Denna indelning låter sig relativt väl avläsas i siffervärdena för jordatalet. sådana dessa sammanfattats i tabellen å s. 45. Sleinnes bar i sin undersiikning beträffande Norges skaller i äldre lid kommit till del resultatet att BohusHin under medeltiden haft en underindelning fiir ledungen av i runt tal 800 lidar.Han anfiu' den enda existerande medeltida up])giften angående lidetalet i en bohuslänsk skipreida. ett officiellt »jorde- och lidebrev»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=