42 från 1410 och 1421 (DN II, 614 och 624).^^ Enligt Steinnes mycket övertygande argumentering har ledimgsbördan i Foss lide varit fördelad på 12 ncf*^ och det finns således skäl att anta att såsom nef betecknats 1/12 av den ledungstolft, varav varje lide varit sammansatt. Sammanställda med dessa hypoteser skulle antagandena här angående jordunderlaget i Bohuslän ge följande bild av relationen ledung/jordatal i landskapet i dess helhet: Antal 6-såldingar/markebol Antal ledungsenheter 1 nef 12 nef 240 nef 480 nef 4.800 nef 9.600 nef 1/12 lide 1 lide 20 lidar 1 skipreida 10 skipreider 20 skipreider 6 120 240 2.400 4.800 Taxeringsenheten nef skulle således ha haft ett underlag i jord av 3 såldsådder med utsädesvärdet 120 penningar räknat efter myntkursen 1: 2. en nef har följaktligen varit identisk med ett halvt markebol. Mycket talar för riktigheten av Bulls antagande att en nef i det för Eidsivatingslag och Borgartingslag gällande ledungsskattesystemet svarat mot begreppen eiiwirke och einvirkesgärd: sättes neftalet i relation till skattesystemet sådant det möter i hertig Håkons rättarbot 1293 för Toten och Hedemarken^® erhållas följande siffervärden för en lide: i Marke- öresbol Neftal Ledingsgärd I bol 1/8 1/4 einvirkesgärd 1/4 1 2/8 2/4 3/8 3/4 4/8 Einvirkesgärd 2/4 2 » 3 3/4 4 1 8 1 2 16 4 2 4 1/4 17 2 1 8 Full gärd 8 32 4 10 40 5 » 48 12 6 Ovan har antagits att Bohuslän sannolikt haft ett taxerat underlag i jord av 4.800 6-såldingar. I Bil. 2 har sammanfattats siffer-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=