RB 27

16 Den norska ledungsflottans utveckling under 1100- och 1200talen skulle med här gjorda antaganden kunna sammanfattas i följande talvärden: Mantal Antal skepp 1 :a stadiet 20-sessor 3:i()00 336 2:a stadiet 30-sessor 25-sessor 20-sessor 3:e stadiet 2.)-sessor 480 2 116 13.920 19.200 33.600 192 310 33.600 280 Med ledning av den matematiska omregleringsnormen fötr övergäng från 20- till 25-sessa —minskning av skeppstalet med 1 (i —kan vi nu överblicka hur utvecklingen från det äldsta stadiet till det yngsta gestaltat sig för de tre lagförbunden: ökning eller minskning Matematiskt skeppstal Minskning med 1,6 .-Vntal 25-sessor Antal 20-sessor 106 -4 Frostatingslag .... Gulatingslag Borgartingslag . . . . 132 22 110 126 -f6 2 120 144 24 48 50 60 10 280 336 56 280 0 Enligt den här verkställda utredningen skulle således det totala mantalet i den norska ledungsflottan icke ha påverkats av övergången från 20- till 25-sessor utan liksom före omläggningen ha uppgått till 33.600 man medan däremot skeppstalet —och därmed sannolikt även skipreidetalet — minskat från 336 till 280 fartyg. Det kan konstateras att omorganisationen av ledungsflottan inom den givna ramen genomförts med perfekt matematisk precision, som vittnar om att organisatörerna under 1100- och 1200-talen haft en klar överblick över det aktuella läget och de möjligheter till en förändring av detta som de tillgängliga manskapsresurserna erbjöd. Det torde kunna förutsättas, att omfördelningen av bördorna skett med de tre lagförbundens goda minne; att omläggningen visat sig ha hårdast drabbat fylkena i Gula-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=