8 ha föranlett E. Bull till antagande, att skillnaden mellan skeppstalet i Gtl § 815 och skipreidetalet i testamentei av 1277 ålerspeglar en motsvarande brist på överensstämmelse mellan skeppstal och skipreidetal redan under tidigt 1200-tal.^ Till stöd för ett dylikt antagande anför Bull nr Håkon Håkonssons saga nppgifterna om tvisten på riksmötet i Bergen 1228 mellan konung Håkon och Sknle jarl om rikets delning dem emellan.^ På miitet förelåg uppenbarligen principiell enighet om att Sknle jarl på sin lott skulle få den nordliga tredjedelen av landet medan konungen skulle disponera återstoden och tvisten 1228 gällde närmast, hur jarlens del skulle territoriellt avgränsas. Jarlen fiireslog att sydgränsen för hans del av riket skulle uppdragas så alt Firdafylke komalt innefattas i denna. Jarlens delningsförslag avvisades dock av konungen som alltför ofördelaktigt för honom själv och det framhölls från konungens sida alt om delning skedde enligt jarlens krav skulle på konungens del av riket endast falla 10 skipreider mer än halva skipreidetalet i hela riket. Tvisten shils med den kompromissen att Firdafylke tillerkändes konungen; gränsen mellan jarlens och konungens riksdelar kom således alt sammanfalla med Sunnmores sydgräns, som bildade gräns i siider även för Xidaros slift. Bull sätter nu i sin utredning först jarlens delningsförslag i relation till den ledungsorganisalion. som återspeglas i Cdl § 815, och får då med tillämpning av skeppstalen i denna följande siffror f(‘)r de bägge riksdelarna:** Konuiii’ens del .Jarlens del .\ntal skepp .\ntal skep]i \’iken Froslalingslag Gulalingslag Sunnniore . Firdafylke 1,T2 01 Gulatingslag Egdafylke Rogaland . 11 ordaland Sogn . ... , 10 10 20 21 24 108 10 141 Då dessa skeppstal ej ens tillnärmelsevis stämmer med de uppgifter konungen lämnade 1228. prövar Bull en delning efter uppgifterna om skipreidetidet i testamentet ;iv 1277:'
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=