4 har ej kommit att bevaras från den norska Viennetiondebeskattningen. De enda förekommande uppgifterna om differentierade taxeringsbelopp för norska beneficier är de som Viennetiondekollektorerna lämna i räkenskaperna över nj)pbörden inom Stavangers stift. Där utpekas sjn pastorat, som ej fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot kollektorerna; beträffande dessa anges restantierna i belopp, avseende hela ö-årsperioden. Med ledning av dessa uppgifter kan årsbeloppet för vart och ett av de sju pastoraten framräknas.^ Viennetiondebeskatt ningen av Norge och dess problematik bar ännu icke undersökts av nor.sk historieforskning. Beträffande den svenska Viennetionden föreligger dels Y. Brilioths banbrytande arbete, som förutom Viennetionden tar upp till behandling hela raden av de mot Sverige riktade påvliga beskattningsåtgärderna under medeltiden.® ocli dels en egen undersökning, i vilken redovisas ett försök att med ledning av Viennetionden beräkna taxeringsunderlaget för det dåvarande riket i de äldsta kända svenska jordvärderingsenheterna, attungen och marklandet; det bar sålunda antagits att Viennetionden huvudsakligen vilat på en taxering av de kyrkliga beneficiernas tionde- och avradsintäkter och att denna taxering fiiljaktligen ytterst återspeglar en uppskattning av den åkerareal, som var uppodlad vid tiden fiir taxeringen." Undersökningen har lett till antagande att i Viennetiondesiffrorna kan skönjas en tidig taxering av den svenska åkerjorden efter utsädet till 76.800 attungar, motsvarande 9.600 plogland eller 96 bund.^ Attungen bar härvid definierats som en äga, som årligen besåddes med 12 spann korn till ett värde av en halv mark silver och gav 6-faldig skörd och ett utbyte av boskapsdriften i värde motsvarande halva skördevärdet.^ Den jordindelning, på vilken Viennetiondetaxeringen baserats, bar ansetts återgå till senare delen av vikingatiden och skäl bar befunnits tala för att den kan ba genomförts av Olof Eriksson i Skötkonung), ca 995—1022.^® Det bar vidare hållits för sannolikt att liknande jordtaxeringar vid ungefär samma tid pålagts den odlade jorden i Norge och Danmark, även här som underlag för en beskattning och för en fördelning av de bördor, som införandet av ledungsorganisationen i länderna pålade bönderna. Den föreliggande utredningen har till syfte att såvitt möjligt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=