120 gifterna i norskt källmaterial komplettera härvidlag vad som kunnat avvinnas det svenska materialet. Slutligen må här beträffande terminus a quo för uppkomsten av den norska jordtaxeringen framhållas att enligt saga-traditionen Jämtland skulle ha införlivats med Norge under Håkon den gode för att efter slaget vid Svolder bli ett svenskt skattland —under Olof Eriksson —ocb så förbli intill dess jämtlänningarna i början av 1100-talet övertalades att återgå under norskt välde. Då de framräknade jordatalsvärdena för Frostatingslag indicera, att dessa tillkommit vid en tid, då Jämtland räknades till Norge, skulle utifrån saga-materialets uppgifter kunna slutas att jordvärderingen genomförts antingen före år 1000 eller efter 1103, då Östen Magnusson efter Magnus Barfots död tillträdde den nordliga tridjungen i Norge, men däremot knappast under de ca hundra år Jämtland hörde under sveaväldet. Framställningen under förevarande kapitelrubrik ger under alla omständigheter vid handen att norskt källmaterial medger slutsatser rörande åtskilliga förhållanden, beträffande vilka inga upplysningar kan av vinnas stadgandena i svenska landskapslagar. Och den visar likaså, att den norska saga-traditionen som källa möjligen kan utgöra ett komplement till de uppgifter, som kan utvinnas ur lagmaterialet. Det framstår som naturligt att den kortfattade översyn av norskt medeltidsmaterial, som innefattas i den här verkställda undersökningen, i olika hänseenden skulle vara i behov av komplettering och tillrättaläggande. Om utredningen skulle visa sig ägnad att stimulera till ytterligare analys av det överrika norska materialet —exempelv is sådan som Sandnes' undersökning representerar —har dess huvudsakliga syftemål ej förfelats.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=