RB 23

79 sträckts även till andra män inom hundaret än jordägare; möjligen har detta fjärde skepp tillkommit först i samband med omvälvningarna efter böndernas nederlag vid Sparrsätra 1247. Hur roteringen inom hamnan skett, dvs. om samtliga män i en hamna rott samma skepp eller om de tillhört skilda skeppslag, kan ieke utläsas av lagarna. Det måste dock anses föga sannolikt att ledungen varit organiserad så att samtliga hanmor inom hundaresfjärdingen bemannat samma skepp, snarare torde kunna antagas att vart och ett av hundarets fyra skeppslag av praktiska skäl varit sammansatt av män från samtliga 40 hamnor; med en dylik organisation har kunnat undvikas att när ett skepp påbjöds i ledung från hundaret en fjärdedel av hundaresterritoriet nästan helt blottställdes på män under sommarmånaderna, då ledungsfärderna ägde rum och jordbruket ställde stora krav på arbetskraften. Att hundaresterritoriet i princip varit identiskt med bundet behöver icke betvivlas. När UL Kg 10:1 såsom hundarets ledungsprestation vid full allmänning uppställer krav på fyra skepp förutsätter stadgandet ett manskapsunderlagav minst 400 män, därest samtliga skepp utgjorts av 40-roddare.® Av 1312 års markgäldslistor alt döma bör ett distrikt om 7 folklandssocknar vid denna tid ha haft ett genomsnittligt bondetal av ca 800, varav dock en stor del måste antagas ha varit av åldersskäl urståndsatt att fullgö)ra aktiv ledungstjänst. UL:s hundare kan med hänsyn till ledungshördan i skepp knappast ha haft ett mindre befolkningsunderlag än det som svarat mot 7 genomsnittssocknar. Sammanställas hundarets talvärden i markland, hamnor och tolfter med Viennetiondeheskattningen och hoten för ett skeppslag erhållas fiiljande siffror: Viennetionde öre Bot Markland Hamnor Tolfter Mark H lindare Hiilft Fjärdinf; .\(ting Hamna 1/40 .. 400 40 120 40 10 200 20 60 5 20 2 1/2 1 1/4 100 10 30 10 50 5 15 5 1/4 1 10 3 1 Av sammanställningen ovan framgår alt hamnans bot vid försummelse att fullgtira konungens utgärder utgjort en mark för ett

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=