84 18 12 spami. Till stöd IVir delta antagande kan anföras ett lielägg, som dock är av stort intresse, nämligen det brev 4/1 1854, genom vilkel Magnus baäksson l)ekräflar farfaderns, Magnus Ilirgerssons 28 4 1280 utfärdade föreskrifter om anslag av fattigtionden till lepraliosi)ilalet i Skänninge (DS 4990). Genom detta l)rev äliiggas in\ änarna i Östergötlands nio mot väster belägna härad att årligen ge hospitalet »mutin mensiirdin (innone de decimis jHiiipenim de eidlibet oetoiuirio», invånarna i Kind och Ydre samt de s.k. allmiinningsbiniderna att årligen till hospitalet utge en tredjedel av fattigtionden samt slidligen varje honde i \’edho och Tveta och på \äsingsö att ge »iiuiiin modiiini (innoiuie». Sammanstiillningen i hrevet av altungens och l)ondens tiondej)restationer —»una mensura» respektive »unum inodius narna i Kind och Ydre samt allmänningshönderna, nämligen i>n tredjedel av fattigtionden, indicerar att »mensura» och »modius» svarat mot en tredjedel av fattigtionden. Om så varit fallet har östgötaattungens sädestionde fördelat sig på tiondelagarna enligt följande: med vad som ålades invå- •Vntal »monsura resp. »modius» 1 .‘5 Prästen . Hiskopen Kyrkan Hospitalet De fattii,'a 4 1 •_> ‘2/9 •_>/<) •_> 27 4 27 2. 1 1.4 1 2 Såsom 11. SCHUCK framhållit tyder hrevels differentiering tiv bidraget till hospitalet i »mensura annonae» respektive »modius iumonae» på att skilda spannmålsmått tillämpats i de nio östgölaprovinserna å enti sidan samt i \>dho, Tveta och på Msingsö å <len andra. Schiick antar att hrevet återspeglar tillämj^ningsområdena fiir spannen och skäppan och tolkar »mensura» som spann och »modius» som skä[)pa.^ Det kan dock ifrågasättas om denna tolkning är den rättti. 1 medeltidsdiplomen återges spann vanligen med »modius» medan däremot beteckningen »mensura» för spann ej kan beläggas i diplommaterialet, ordet hetyder egentligen mått, mätning: möjligen står »mensura» här i betydelsen »viss uppmätt del av en spann» e.d. Då hrevets »modius» med största sannolik-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=