29 lU'Is ull)ylc‘, vilkt‘1 laUir riklii»ht“lt'n av Dovrings antagande atl ()gL:.s priislbolsaker oin 12 ir)!! säd varit en iiga ined ett utsäde av normalt 12 spann; atl denna åker vid präslholens tillskapande avvägts tåler landska|)els norinaläga, ättlingen, framstår som naliirligt. När iiven \’mL oeli DL definierar priisiholsåkern på samma sålt som ÖgL tydi'r detta pa alt avsikten varit att skapa ett enhetligl ekonomiskt muterlag f(")r soekenprästerna i dessa tre landskaj). varav Itdjt'r all de ItHimatl som lilliimjials i landskapen yllersl spannmål ten Aven om en fnllsländig bevisning således ej kan åvägabringas l(')r antagandet all man under metlelliden räknat med etl genomsnitlligl sktirdeiilbyte av sjätte kornet oeb lagt delta korntal till grund f(")r generella avrads- oeb jordvärderingar talar doek åtskilligl f(’)r atl så varit fallet. Ilafstnim bar genom klarliiggandel av vSvealandsspannens laga silvervärde lämnat ett väsentligt bidrag till möjligheterna att bed()ma altlingens oeb inarklandels ekonomi. Om såsom antagits det fornsviMiska penningsysleniet iirsprungligen ujipkommil genom all (Ml viss inynttMiliel salts i relation till en viss volym triiskad säd bar i Svealandskapen denna mynliMihet utgjorts av (irlugen oeb siidesmåltel av siiannen: Svealandsmarken om 192 iienningar bar svarat mot 24 spann, värderade till 24 (irlngar om 8 penningar. Ilar (bitalaiidsskäppan hall en volym motsvarande en halv spann bör Svealandsmarken ha korrehuMit mot 48 skiippor oeh Giitalandsmarken om 884 jienningar mot samma antal skäjipor med värdet 8 piMiningar. (liilalandsiirlngen har IViljaklligen räknat lö penningar eller värdet av 2 skiippor: (iringen har enligt såviil Sveasom Giilalandsräkning svarat mot en oeh samma volym triiskad siid. Den viirdering av skäppan till 4 svenska penningar, som kan ulliisas ur bestiiinmelserna i VgL 11 Kk 89 oeh 48, jämförda med viirderingen 1 örtug fiir två skäppor i \'gL 1 Kk 19, skulle fiiljaktligen återspegla en viirdesiittning i fiirhållande till spannen och vara baserad ])å den upjisvenska räkningen, vilken vid tiden fiir d(Mi yngre lagens tillkomst sannolikt tilliimiiats i hela del dåtida Sv(M'ige. ^hll man trots de angivna osäkerhetsfaktorerna lägga Dovrings oeh llafstriiins teorier till grniid fiir etl fiirsiik atl beriikna marklandets ekonomi blir r(‘snltalel. alt dess antagna medelskiird om dvs. varit någorlunda likviirdiga.’’*
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=