‘2() irainiriuler i vissa avradsuppgilfer i l’i)s. och f'rainfiiralll i rppsalakyrkans jorclebok 1376. där avraden ullryckligon definieras sasoiii tcrcid jxirs fructiium. Alt principen »lercia pars linetuiiin» verkligen avsäg en tredjedel av skiirden och ej av t.ex. normala avraden kan enligt Dovring nlliisas av vissa notiser i l'[)psalajordeboken sainl av ett dokiiinent från 1337. där avraden betecknas som »lercia jiars annone et feni» (DS 3278)." Med biinsyn till dessa data anser Dovring det tidiga medeltida marklandet kunna beskrivas som en iiga. på vilken man årligen besådde halva arealen med 24 spann, skiirdade si'xfall ocb liimnade en tredjedel av skörden eller 48 spann i avrad.Det kan enligt Dovring knappast råda något tvivel om att avradskvoten 8 tön ocb 8 öre måste vara mycket gammal oeh stå i niira sammanhang med marklandsindelningens äldsta historia. Spannmålsavraden bar varit en halv läst siid pr markland. penningavraden en mark jienningar. vilket vid tiden l'<'»r marklandets fcirsta framträdande i diplomen torde ha motsvarat en halv mark silver.*^ Dovrings resultat ba kompletterats av Hafström. som med landskapslagarna som utgångspunkt ytterligare analyserat marklandsriikningens jiroblematik. llafstriiin visar npp att vissa stadganden i landskajislagarna innehålla uppgifter om en laga värdering av jord ocb spannsäd. Sålunda knnde enligt DL R 5 ntmiitt jord återlösas av bördemännen efter laga värde: åker till en sjianns iitsiide och äng som gav ett lass hö värderades diirvid till en mark. Av VmL R 25 och DL R 45:5 framgår vidare, alt laga värdet av en spann korn utgjort 8 penningar eller en öring, sannolikt liidigt silver. Av dessa bestämmelser sluter Hafström. att jord med tät idsäde av en spann, värderad till en (irlng silver, jämte tillbiirande iingsmark haft ett värde av en mark silver. En dylik åker bar efter utsädets silvervärde beniimnts ett örtugland. 24 (irtngland ba bil- (lat ett markland. Hafstriim slår fast att det för denna jordindelning ursprungligen normerande varit utsädets laga värdering, (mi mark silver, ocb icke, såsom antagits av Dovring. avradens. Dovrings teorier om attungens och marklandets ekonomiska funktion ha icke accepterats av forskningen, som ansett resultaten mindre väl underbyggda. Särskilt bar man ifrågasatt riktigheten av hans tolkning av uttrycket »siide» i kyrkobalkarnas jiräslbolsdefinitioiuM- samt av det antagna fftrliallandiä mellan iitsiidt' ocli
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=