164 Med ledniiif» av .siffrorna för peter.spenningu[)pb()rden 1319—50 i Skara stift och stiftets prästtaxa från 1530—43 har heräknats alt landskapen Västergötland, Dal och A^ärmland representerat ett skatteunderlag av tillhopa 15.360 attnngar. Av peterspenningmaterialet för \"äxjö stift samt uppgifterna om stiftets Viennetionde har slutits att Värend haft ett underlag om 2.400 attnngar. Fråga hlir slutligen om även Gotland varit inlemmat i det jordlaxeringssysteni, som under vikingatiden pålagts de svenska fastlandslandskapen och Oland. Att gutarna tidigt varit skattskyldiga gentemot sveakonungen framgår av den tradition, som återges i GS: gutarna skulle någon gång före öns kristnande frivilligt ha gått under sveakonungen och därvid förhundit sig att utgöra skatt med 60 mark silver om året. Sanningsvärdet hos denna tradition har ifrågasatts av vissa forskare men Holmhäck och Wessén - anser dock att uppgiften om en gularnas skattskyldighet under sveakonungen i hednisk tid icke hehöver helvivlas. Den vinner visst stöd även i en annan källa, Wulfstans reseherältelse från slutet av 800-talet, där Gotland omtalas såsom hörande till svearnas välde. Alt iin i vart fall under 1000-talet hört under sveaväldet kan slutas av uppgifterna i Fdorensdokumentet från ca 1120. Enligt den tradition, som återherättas i GS, skulle gutarna vidare sedan Gotland kristnats ha åtagit sig att följa sveakonungen i härfärd mot hedniska länder med .sju snäckor och åtta, veckors skeppsvisl om de själva så önskade. Om gutarna ej ville deltaga i sveakonungens ledung skulle de i stället lämna 40 mark penningar pr år för varje snäcka som ledungslame. Denna överenskommelse, som av forskningen daterats till ca 1150,-^ gällde ännu 1285, då den genom avtal med Magnus Birgersson ändrades så att ulgörandet av en årlig ledungslame kom alt framstå som det primära i gutarnas åtagande medan skyldigheten att gå i personlig ledung med sju skepp skulle kunna aktualiseras endast i speciella undantagsfall. Ledungslamen skulle tillsammans med gularnas skatt, i urkunden henämnd tributum. årligen u])phäras av sveakonungens omhud (DS 815). Vad beträffar Gotlands administrativa indelning så skulle ön enligt GS redan under hednisk tid ha erhållit den indelning i tredingar som omtalas i GL 31; förefintligheten i hednisk tid av lägre indelningsenheter under tredingarna antyds även i sagan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=