EXKLIRS III. VIENNETIOxXDE OCH i>i-:tehspenmn(; i Västerås stiet Knligt räkenskaper, avgivna av de påvliga kollektorerna Johannes de Serone och Bernardus de Ortolis, uppgick den i Västerås stift insamlade Viennetionden till 1.117 4/8 mark (DS 2675, A(. 243, s. 232), vilket för ett år ger en tionde av 186 4/8 mark. Beloj)- pet bör ha avsett taxering av biskop, domprost, kaniker och sockenpräster vid stiftets kyrkor i Västmanland och Dalarna. ^’ästeråskyrkans ekonomiska förhållanden vid tiden för taxeringen äro i någon mån kända genom påven Johannes XXII:s skrivelse 6/1 1331 till biskop Kgisl i Västerås (DS 2822). I denna skrivelse refereras vissa uppgifter, som biskopen tidigare lämnat påvestolen angående kyrkans ekonomi; det framgår att biskopens årsinkomst enligt Viennetiondetaxering uppgått till 320 floriner, att i stiftet fanns sex domkapitelsämbeten, att sockenkyrkornas antal understeg 60 och att inga kloster fanns i stiftet. Biskopens taxering kan med ledning av den u})pgivna årsinkomsten, 320 floriner. uppskattas till 480 mark penningar svenskt mynt ^ och ett taxeringsbelopp för biskopen om 48 mark fiirefaller med hänsyn härtill ej osannolikt. Det torde kunna antagas att domprost- och kainkprchcndeno i stiftet varit föga indräktiga, någon kaniktionde har vid denna tid ej stått till förfogande och heneficiernas enda inkomster ha sannolikt utgjorts av räntor från kyrkogods. Taxeringshelop})en fiir de sex domkapitelsämhetena kan därför knappast ha varit hiigre än för de motsvarande ämbetena i Strängnäs stift. dvs. 6 mark för domprosten och i genomsnitt omkring 2 mark tVir kanikprehendena. Vill man hålla en liknande taxering i Västerås stift för trolig, h()r för de sex ämbetena beräknas en sammanlagt taxerings-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=