En närmare anslutning till den pufendorfska konstruktionen finns däremot i den undervisning, sommeddelats under 1760- och 1770-talen vid Uppsala universitet av professorn i praktisk filosofi J P Sleincour.^^ Beträffande orsaken till att stater bildas överhuvud anser Sleincour den troligaste vara ”violentia”. Det viktiga är likväl att fasthålla vid, att stater bildas genom fördrag. Härtill krävs ett ”pactum unionis”, ett dekret varigenom regeringssättet fastställes och därefter ett ”pactum subjectionis”. Denna uppfattning återfinnes dels i bevarade anteckningar efter Sleincours föreläsningar och dels i en mängd avhandlingar ventilerade under hans presidium. Utmärkande för de senare är, att i synnerhet de, som ventilerades på 1770-talet, visar ett allt mer markerat intresse för och diskussion om vad som skall uppfattas som det rätta styrelseskicket. Avhandlingarna bör därför även betraktas som inlägg i den fortgående författningsdebatten. Detta understrykes ytterligare av att i de senare dissertationerna också finns utförliga citat från Rousseaus Contrat social, Montesquies De 1’Esprit des Lois och de Vattels Le droit des gens.^2 legium 1767. HöstT., inledningen, s 2 f, W 465, UUB. Framställningen berör även principalatsfrågan och avvisar frågeställningen att de väljande skulle kunna föreskriva riksdagsledamöterna vad dessa skulle göra och låta vid riksdagarna såsom stridande mot RF. Se s 106 ff. Herr Professor Risells Priv. Collegium in Jus Publicum, s 2, Engeström 3. X, 1, 12., KB. Kollegiet härstammar från Risells undervisning under åren 1766—69. 1766 års riksdag nämnes som den sista. Collegium Riselianum Anno 1770, s 2 ff, Nordin 1320, UUB, som dock omnämner ett mellanliggande dekret. Privata Föreläsningar om Sweriges Grundlagar hållna af Professor Risell, inledningen, B. 391, UUB. Kollegiet har skrivits av Olof Andersson Knös (1756—1804), sedermera lektor i Skara och känd historiker och bibliograf. Det är daterat Stockholm 1783. Knös hade inskrivits vid Uppsala univ först år 1772 och kan således ej ha bevistat Risells föreläsningar. Dateringen 1783 torde åsyfta det år Knös verkställt avskriften. Knös blev docent i vältalighet och poesi vid Uppsala univ 1780, lektor i Skara 1796. Om honom se Lundqvist 2, 1953—69 s 281 f. Framställningen i denna handskrift är identisk med övriga här använda kollegier. Ingen av dessa handskrifter synes tidigare ha utnyttjats av forskningen för att belysa Risells statsrättsliga åskådning. 91 Om J P Sleincour (1714—1785) som disputerat under Ihre 1741 se Annerstedt 3: 1, 1913 s 397 f, 432 ff, 3:2, 1914 s 93, 433 f, 625, Grape 1, 1949 s 161, 165. Segerstedt 1937 s 255, 270 f framhåller, att Sleincour kvarstod på wolffianismens ståndpunkt i sin filosofiska åskådning även sedan lockianismen vunnit inträde vid Uppsala universitet. 92 Sleincouriana qvadam, s 5, X 303 ah, UUB. Sleincour-Aliin, De civitate perfectissma, 1767 § 2 s 5 f. Respondenten A D Aliin (1742—1749) hade inskrivits vid Uppsala univ 1762, sedermera kh i Timmersdala, Skara stift. Lundqvist 2, 1953— 69 s 219 ff. Sleincour-Livin, De ordine servando in societate civili, 1772 § 3 s 5 ff. Respondenten J A Livin (1743—1802) hade inskrivits vid Uppsala univ 1765, prvd 1772 och kh i Högby, Linköpings stift. Westerlund-Setterdahl-Meurling 5:1, 1938 s 113. Sleincour-Morell, De impcrio despotico cum monarchia collato, 1775 § 2 ff s 4 ff. Respondenten J C Morell (1754—1818) hade inskrivits vid Uppsala univ 1774, docent i teoretisk filosofi 1780, kh i Karlshamn 1793. Lagerholm 1933 s 283. Sleincour-Dillner, De cura principis circa custodiam religionis, 1776 § 1. Respondenten E J Dillner (1749—1817) hade inskrivits vid Uppsala univ 1769, 43
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=