att den omspänner den akademiska undervisningen under 1700-talet men anknyter utv^ecklingen inom denna både till den föregående och efterkommande tiden. Avhandlingens uppgift, att klarlägga problemkomplexet stat, religion och kyrka och den därmed sammanhängande utvecklingen inom doktrinen, har på ett naturligt sätt givit dispositionen för denna avhandling. Kapitel 1 är en analys av de rådande statsuppfattningarna, från vilka man utgick. Statsuppfattningarna har belysts utifrån frågan om orsakerna till statens uppkomst, fördragsteorierna och den politiska maktens härkomst samt hur man trots en alltmer sekulariserad statsuppfattning sökte bibliskt legitimera den politiska makten i staten. Kapitel 2 behandlar den ena huvudlinjen i avhandlingen, nämligen den om religionens politiska funktion i staten. I denna fråga utgör religionsfrihetsproblemet en både statsrättsligt och religionspolitiskt sett komplicerad delfråga. Kapitel 3 analyserar kyrkouppfatmingarna och visar hur dessa i analogi med statsuppfattningarna bygges upp utifrån individerna och dessas överenskommelser och fördrag. I detta kapitel visas också framväxten av en självständig kyrkorätt och teorierna kring denna. Kapitel 4 behandlar den andra huvudlinjen i avhandlingen, den om statens och kyrkans ömsesidiga förhållande. I detta kapitel dragés konsekvenserna av uppfattningarna om staten (kap 1), staten och religionen (kap 2) och kyrkan (kap 3). Både utvecklingen inom statsrätten och kyrkorätten får den största betydelse för framställningen. Fundamentala skillnader i synen på kyrkans förhållande till staten, vilka sammanhänger med skillnader framför allt i den tyska stats- och kyrkorättsliga utvecklingen, visas i detta kapitel. Dessa skillnader visas utförligt i de tre huvudavsnitten om själva begrundingen av överhetens rätt i kyrkliga angelägenheter, denna rätts avgränsning och rättens innehåll. I citat har stavning och interpunktion normaliserats i texten om ej annat angivits, däremot ej i noterna. Termen jfr anger avvikande mening. Avhandlingen har utarbetats vid institutionen för kyrkohistoria vid Lunds universitet under handledning av professor Carl-Edvard Normann. Till Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin riktas ett vördsamt tack för att avhandlingen intagits i Serien I, Rättshistoriskt bibliotek. 2. Källmaterialet. a. Det otryckta källmaterialet. Föreläsningsanteckningaraas källvärde. Endast i mindre omfattning bygger föreliggande avhandling på de akademiska läramas egenhändiga föreläsningsmanuskript. I en del fall har det likväl lyckats att uppspåra dessa. Detta gäller först och främst den ledande juristen i Sverige under 1700-talet David Nehrman-Ehrenstråle. Från hans föreläsningar i jus publicum finns bevarat hans egenhändiga manuskript och dessutom en mängd anteckningar, förda av hans åhörare. Likaså finns hans föreläsningsmanuskript bevarat från föreläsningarna i kyrkorätt jämte talrika åhörarekollegier 10
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=