utanför och inom universitetsundervisningen. Några självständiga forskningar har likväl ej företagits rörande den allmänna politiska och religionspolitiska debatten vid riksdagarna. Till större delen är denna klarlagd av den senaste tidens forskning, som utnyttjats i detta avseende. Frågor som rörde statens, religionens och kyrkans förhållande till varandra var inte begränsade till någon bestämd fakultet. Akademiska lärare inom såväl teologiska, juridiska som filosofiska fakulteterna behandlade hithörande problem. Vid dessa fakulteter ventilerades en stor mängd latinska dissertationer, vilka berörde det problemkomplex, som står i centrumför denna avhandling. I synnerhet hörde dessa frågor naturligt samman med den juridiska undervisningen men de kunde ingå på ett naturligt sätt också i både teologiska och filosofiska fakulteternas undervisning. Detta gäller både statsrätten och kyrkorätten. Följaktligen möter i denna avhandling en mängd akademiska lärares undervisning vid Uppsala, Lunds och Åbo universitet. En fullständig redovisning av allt det synnerligen omfattande källmaterial den akademiska undervisningen avkastat i hithörande frågor i form av föreläsningsmanuskript, föreläsningsanteckningar, läroböcker och tryckta dissertationer är ej möjlig. Däremot har fullständighet eftersträvats vad beträffar redovisning av åsikter och åsiktsdivergenser. Tidsmässigt omspänner avhandlingen utvecklingen under ungefär hundra år. Några skarpa tidsgränser i föreliggande problemkomplex har ej uppsatts och är ej heller möjligt att uppställa. Den begynnande frihetstiden knyter i många avseenden an till en utveckling, som börjat under envåldstiden också i frågor som rör uppfattningen om staten, kyrkan och religionens politiska funktion. Detta gäller också den kyrkorättsliga doktrinens utveckling. Avhandlingen har markerat denna kontinuitet i utvecklingen genom att följa den akademiska undervisningens syn på det behandlade problemkomplexet från tiden omkring år 1700. De nyare, av upplysningstänkandets naturrätt präglade uppfattningarna omstat och kyrka började då vinna insteg för att utvecklas på ett tydligare sätt från och med frihetstidens inträde. I viss mening finns en naturlig gräns framåt i tiden genom den nya regeringsformen 1809. Detta gäller i synnerhet för den ena huvudlinjen i problemkomplexet, nämligen den om religionens förhållande till staten, där RF 1809 § 16 kan sägas utgöra en slutpunkt i en lång utv^eckling. Beträffande den andra huvudlinjen däremot, den om kyrkans förhållande till staten, finns ingen sådan naturlig slutpunkt. Först efter 1800-talets mitt på 1860-talet började de politiska konsekvenserna dragas i Sverige av uppfattningarna om stat och kyrka som skilda korporationer och enhetskyrkosystemet därmed att upplösas. Omkring sekelskiftet 1800 börjar likväl nya idéer om stat och kyrka att uppträda. Dessa idéer byggde i stor utsträckning på den tidigare stats- och kyrkorättsliga utvecklingen men skilde sig också i flera avseenden från denna. Det kan därför anses motiverat att betrakta denna tidpunkt som en naturlig slutpunkt också för frågan om statens och kyrkans förhållande till varandra. För att markera, att det likväl ej rör sig om en klart isolerad, avskiljbar tidsperiod har denna avhandling ej tidsmässigt fixerats på annat sätt än 9
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=