RB 21

66 De med givandet förknippade villkoren överensstämmer med Tälgestadgans. Om morgongåvan översteg det lagstadgade värdet, så skulle det överskjutande dömas till arvingarna. Dessutom skulle i ett sådant fall av överträdelse — — fyrtio marker dömes ut till konungen, och det vare hans ensak.» ( »vt fyritighi marker kununge, ok vari hans eensak.»).® Det stadgas också att morgongåva rätt hinderdag.» (»Ei ma ok morghongaua giuas vtan a riettum hinderdagh.»). Tolv män skulle tjänstgöra som fastemän vid gåvans givande och den trettonde, den s.k. forskiliamannen. skulle föra ordet.^ må ej heller givas annat än å För stadslagens del kan konstateras att morgongåvan, enligt de äldre versionerna av lagen, skulle ges på hriillopsdagen före sänggåendet och inte fick överstiga 24 mark penningar. Även den kunde ges i pengar, jord, gårdar eller annat.8 FÖRHÄLLANDET MELLAN DE I STADS- OCH LANDSLAGEN STIPULERADE BELOPPEN Stads- och landslagen skiljer sig åt därigenom att den förstnämnda angav e 11 helopp för samtliga de i staden befintliga grupperna, medan morgongåvan i landslagen var av olika storlek ® MELL GB 10:2. Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning av Ake Holinhäck och Elias Wessén s. 43. ■ .MEEL GB 10:3. Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning av .\ke Holnihäek och Elias Wessén s. 43, 53 not 54. Ilafströni, art. Forskilianian i KL IV sj). 535 f. I GB 6: 1 samt 9 heter det däremot: »Då skall han giva henne morgongåva.» (»j^a skal han henne morghongauo giua.» resj)ektive »j)a skal henne morghongauo giua.») Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning av Åke Holmhäck och Elias Wessén s. 41, 43. ® ME.StL GB 6:3, 9 pr, 9:2. Carlsson s. 215. I fråga om efterlevnaden av stadslagens stipulation om 24 mark se s. 152 ff.—Någon originalhandskrift av ME.StL är inte bevarad. Som grund för den första tryckta stadslagen år 1617, liksom Schlyters vetenskapliga utgåva år 1865, ligger handskrift Wessén har utgivet handskrift B, Söderköpings lagbok, som av skrivaren daterats till omkring Mikaelsmässan, d.v.s. omkring 29/9, år 1387. Wessén betecknar denna såsom den äldsta bevarade handskriften av stadslagen. Handskrift B återgår enligt honom, »av allt att döma» på Stockholms äldsta exemplar av lagen, som förelegat utarbetad år 1357. (Wessén, Söderköpings lag-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=