RB 21

182 ulan även »må». Genom olika från lagarna hämtade exempel ville de också visa, att såväl ordet »äga» som »skall» inte alltid betecknar en plikt ntan också stundom en rättighet. I den dom som utfärdades den 12/11 1622 fann rätten att fru Margareta inte kunde fråndömas den morgongåva, som maken givit henne. Fru Margareta skulle erhålla lika mycket som Johan Hagge tidigare givit sin förra hustru. Taigens fordran att tolv fastemän skulle närvara vid givandet av gåvan har inte efterföljts vid Johan llagges bröllop. Domen visar, att ett dylikt förfarande, åtminstone i ett avseende, inte fick negativ verkan på morgongåvan. Den skulle även då. ifråga om storleken, utgå på det sätt som ursprungligen utlovats. Har hustrun då erhållit den utdömda morgongåvan med full rätt, eller har villkoren förändrats för henne eller hennes efterkommande? I domen av den 12/11 fastslogs alt fru Margareta, så framt hon överlevde maken, skulle njuta och behålla det givna. Morgongåvobrevet, som utgavs den 8/3 1622, stipulerade att morgongåvan gavs henne till evärdelig ägo. I hovrättsdomen den 12/7 1641 stadfästes detta morgongåvobrev, och det fastslogs, att hon skulle behålla denna sin rätta morgongåva. Därav följer alt hennes dispositionsrätt inte inskränkts enbart till hennes levnad, utan att hon ägde full rätt till det givna. Att detta hovrättens åsidosättande av lagens stadgande om tolv fastar inte utgjorde någon ensartad företeelse, utan kan spåras även längre fram i tiden, framgår av ett rättsfall frän år 1706. RA. Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa Lc 29, 1. Inlaga den 1/10 1622. RA. Svea hovrätts arkiv B II a 12/11 1622, fol. 231. I och med denna dom hade rätten emellertid inte helt avslutat sitt arbete för denna gång. Den 13/11 1622 begärde nämligen .lohannes Bureus, eftersom han fann domen något mörk. ett klargörande av vad som givits i morgongåva. Han uppmanades till förlikning, men redan den 14/11 var det Johan Bagges tnr att begära specifikation. Efter vissa förvecklingar, den tidigare hustruns morgongåvobrev var uppbränt, fastslog rätten i en dom av den 16/11, att fru Margaretas morgongåva skulle bestå av Siggesta gård samt så många jordagods, att de tillsammans med Siggesta belöpte sig till en pundläst ränta. (R.A. Svea hovrätts arkiv E Via 2 aa Lc 29, 1. Inlagor den 13 11 och 14/11 1622. B II a 16/11 1622. fol. 233.). R.\. Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa Lc 90; 1. 1. Morgongåvobrev den 8/3 1622. B II a 12/7 1641, vol. 13 fol. 26.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=