181 llland de viltnesintyg som ingavs inför rätten den 4/11 1020 finns också ett av herr Nils. som var kaplan och tillika son till den tidigare omtalade herr Måns. Herr Nils vittnesmål överensstämmer i sak med herr Peders. Den förstnämnde tillägger dock, alt han inget hört om förbättringen. Det var mot denna bakgrund hovrätten utfärdade sin dom den 9/7 1022. Ogiltigf()rklarandet av morgongåvohrevet motiverade rätten med att brevet självt visade, att denna gåva icke givits på rätt hinderdag.^^ Denna dom ändrade, vid de fortsatta rättegångsförhandlingarna, inte på något genomgripande sätt de båda briidernas ståndpunkt. Johan Bagge däremot inte bara tackade för att domstolen ftirbehållit hustrun sin rätt, utan också för att de kasserat det ogrundade och vrångvisa morgongåvohrevet. Han vidhåller emellertid, att morgongåvan givits på rätt hinderdag, och att den för båda hiistrurna omfattade Siggesta gård med imderliggande gods. Samtidigt erkände han. att det icke skett någon hevitlning av brevet med tolv faslemiin. i enlighet med landslagen.'’’^ I den inlaga till rätten, som bröderna inlevererade såsom svar, upprepades i stort sett samma åsikter som tidigare. 1 en av dessa punkter benuiter man, på ett mera utförligt sätt, motpartens pästående, att lagen fordrade att hustrim skall och bör ges morgongåva. 1 sitt bemiitande av detta säger man sig inte ha funnit något i lagen bokstavligen uttryckt, eller såsom fiiljdverkan, som giir morgongåvan till en plikt. Om lagen hade fordrat detta, så hade den säkerligen också innehållit bestämmelser om vite fiir den som icke efterkommit stadgandet, eller åtminstone klargjort »hur man med honom därom producera skulle». Eftersom något sådant inte finns, så kan inte heller givandet ses som en plikt. Lagen förbjuder däremot att morgongåvan ges över en viss taxa eller vid olag tid. Ger man mer, eller vid annan tid än å rätt hinderdag, så måste böter utgå, samtidigt som en sådan gåva saknar laga kraft. Morgongåvan är följaktligen ett villkorligt ting. Orden »äga» och »skall» i lagen kan inte tagas som intäkt för att jilikt föreligger. Där står nämligen inte bara »äga» och »skall» RA. Svea tiovrätt.s arkiv E a 2 aa Lc 29. 1. Protokoll den S 10 1622. R.A. .Svea hovrätts arkiv E \’l a 2 aa Le 29. 1. inlaga tlen 10/8 1622.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=