142 Det innebär, att morgongåvobreven i stort sett haft samma befydelse som tidigare, och alt huvudvikten fiiljaktligen, även för en senare epok, skall läggas på dessa. Det har tidigare sagts att en av förutsättningarna för att 1644 års stadga skulle kunna bli framgångsrik, var att morgongåvan gavs hustrun med tidsbegränsad rätt och såsom barnens fädernearv. Det visar sig vid en granskning, omfattande tiden från 1644 och fram till stadfästandet av 1734 års lag. att avvikelser skett från stadgan endast i ett fåtal fall. Dessa tillhör 1640- och 16ä0talen.I övriga kontrollerade fall återges stadgans bestämmelser, såvida det inte helt kortfattat hänvisas till dess sjunde punkt. Vid ut fästandet av morgongåva i jordagods har således hestämmelserna redan från början, på få undantag när. efterlevts, och så har även i fortsättningen förblivit fallet. 1644 AHS .ST.\DG.\ OCH DESS BESTÄMMELSE OM STORLEKEN I det fiiregående har, i polemik mot Swedlund. framhållits att 1()44 års stadga inte begränsat morgongåvan som helhet.'’'’ Del finns, förutom avlingejorden. ytterligare en sak som visar riktigheten av detta, samtidigt som det klargör att inte ens 1653 års resolution utgjorde någon slutpunkt vid fastställandet av morgongåvans totala storlek. Det som här avses är fiirhältringen.®** Det framgår bl.a. av morgongavohreven, alt maximistorleken K.\. Or. perg. 25/5 1650. 1 detta l)rov ge.s såv;il ärvda som härefter lörviirvadc gods till den längst levande av makarna, eller såsom l)arnens mödernegods. Hrevutställarcns familj hade år 1580 adlats i Polen men hlev inte nafiiraliserad i sin adliga värdighet här i .Sverige. De ägde doek friilsegods oeh adlig riift både i .Sverige och Finland, l-dgensfierna 8 sp. 730. — IT'B. Or. perg. 20/12 1644. I detta fall gjordes det, i samband med rättegången, gällande att gåvan givits innan stadgan j)iiblieerats och följaktligen riitteligen i enlighet med landslagen. iR.\. .Svea hovrätts arkiv B 11 a 18/3 1690, vol. 61 fol. 18 ff.) 1 ett annat fall åberopas en överenskommelse före 1644. trots att äktenska])et skett efter detta år. (R.\. .Svea hovrätts arkiv E \'l a 2 aa Lc 131:2. 10. Morgongåvohrevet den 25 6 1646.1 De två sist nämnda hovräftsmålen behandlas mor ingående jiå s. 229, 259; samt s. 230 f. 35 Se s. 133 ff. 5® .ångående förhiittringen se s. 91 ff, 112 f, 132.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=