141 För tiden före 1700 har däremot inget äktenskapsförord påträffats, i vilket morgongåvan utlovats i enlighet med landslagen. 1 den mån sådana överhuvudtaget funnits, så torde de ha varit sällsynta. Det fiirekommer däremot, vid sidan av den vanliga formen, att morgongåvan i äktenskapsförord utlovas i överensstämmelse med stadslagen, eller där anknytningen till denna är uppenbar. Den här genomförda undersökningen visar, att Bergmans åsikl om morgongåvobrevens försvinnande måste betecknas som felaktig. 1644 års stadga har följaktligen inte fått den betydelse, som Bergman tjcks tilldela den. Det är möjligt, att författaren sett testamentet som en ersättare för morgongåvobrevet. Så har emellertid inte blivit fallet. Däremot har, som synes, en förändring skett så till vida, att äktenskapsförordet stundom kommit att ersätta morgongåvobrevet och därigenom bli ett komplement till detta. Detta får naturligtvis vissa konsekvenser för undersökningar som omfattar tiden mellan 1644 års stadga och 1734 års lag. Det har i litteraturen, med all rätt, påpekats att äktenskapsförordet bland adeln varit relativt ovanligt under 1600-talet. Det har tidigare konstaterats att äktenskapsförord, vilka ersatt morgongåvobreven, torde varit mycket sällsynta under denna tid — i den mån de nu alls existerar. För tiden fram till omkring 1700 beb()ver fihjaktligen, i detta fall, ingen hänsyn tagas till äklenskapsförorden; medan fcir tiden därefter även dessa måste beaktas. För morgongåvor givna enligt stadslagen bar de däremot betydelse, såväl hire som efter 1700. Del b()r konslaleras att testamentet, liksom annat material, inte kan negligeras, men bär dock är av underordnad betydelse.'"'^ avvitir. inst. nr. 454 (10 7 1715|. 455 (2()/() 17151. .\ktenskai).sl'öroi(l och inoif^ongåvolna-v liar naturliiitvis också under denna tid levat sida vid sitla, liven då nioif^onf^åvan inte oinniinines i iiktenskajisförordet. Se exempelvis Westinska samliiifien. Ser. .\deln i 1'ppsala universitetshihliotek ()07:‘M)—07 (28 2 lOOO). 760:134—135 (15/3 16001 och 684: 332—333 (2/5 1676), 777:04—05 (6/3 1684). Alnnjuist, Svensk rättshistoria II. Familjerättens historia, s. 113. Det förekommer naturligtvis sporadiskt })å landsbygden att morgongåvan omnämnes endast i testamentet. .Så är exempelvis fallet den 12/7 1640 t)ch den 18/3 1646. (RA. Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa Lc 112: 10, 2 och Lc 07: 1. 1.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=