120 LAG OCH LAGFÖRSLAG UNDER TIDEN 1008 OCH FRAM TILL 1734 ÅRS LAG 1617 års riksdag Inför 1017 års riksdag avsåg nian atf diskutera frågan oni morgongåvans storlek, villkor och natur. Det sistnämnda gällde hustruns dispositionsrätt, vare sig barn fanns eller ej, och var f()ljaktligen nära fihknippat med frågan om villkoren.^” Inför den kommande riksdagen gjorde också Johan Skytte en del anteckningar riirande besvär i adelns namn. \Jd klargörandet av orsakerna till rusttjänstens förminskning togs i den elfte punkten upp de (ivermåttan stora morgongåvorna, som flertalet av adeln gav sina hustriir iiver lagens bestämmelser. Det ])åpekades att kronan tillfogades stor skada genom att kvinnorna under sin änketid var befriade från riisttjänsten. Detta var så mycket mer kännbart som det rådde stor 8S »ymnighet jiå adelsenekier.» Staten hade naturligtvis helt allmänt intresse av att adelsfamiljernas ekonomiska bas var stabil. Det framgår av det ovanstående att en av statens mera speciella intresse hade samhand med nisttjiinsten. Någ(^t resultat i form av utställd stadga uppnåddes inte vid detta tillfälle. Det skidle driija till mitten av l(i3()-talet innan fragan aktualiserades igeu. och da i ett större sammanhaug. 1630-talets riksdag(ir 1634 yttrade sig regeringen om den (iverfhidande j)rakt och de stora kostnader som förekom hos adeln i samhand med l)r(illop. harnsöl och begravning. De fiireslog att adeln och ridderskapet skulle författa en ordning, vilken regeringen sedan skulle granska.*^'’ Den 10 11 1035 yrkade lantmarskalken Lars Sparre på att adeln skulle »npptenckia» någon god ordning angående dessa kostnader. Det ifrågasattes därefter om inte de stora morgongåvorna som gavs kunde avskaffas och i stället ges efter lagen. Sll.\ 1:11:2 s. 302. 30.3. SH.V 1: II: 2 s. 200. .SH.\P 2 ,s. 334.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=