RB 20

42 paret förenade han åler deras händer, denna gång med sin slola. ^arvid han uttalade de betydelsefulla orden: »Those whom God hath joined together let no man put asunder». \’arken i medeltida eller moderna engelska ritual har jag kunnat återfinna denna symboliska handling. 1 l(j(V2 års handbok heter det visserligen, att prästen, då han uttalar de här citerade orden, skall förena brudparets händer, men stolan nämns inte. Fiirebilder i andra (katolska medeltida) ritual finns emellertid. 1 mitt brev till ärkebiskopen av Canterbury bad jag honom om närmare upplysningar angående denna symboliska handling, som jag fann särskilt intressant med hänsyn till de äldre förebilderna. Del svar jag fick på min förfrågan lyder: »It is true that as I said 'Those whom God hath joined together let no man put asunder', 1 enfolded their joined hands with the end of my stole. But that 1 did as a personal act of symbolism, of my own choice. It is not prescribed in any way by Church authority.» Ärkebiskopen ger här upplysningen, att den symbolik, som bestod i att han lindade fliken av sin stola omkring brudparets förenade händer, tillkommit helt på hans personliga initiativ utan någon som helst föreskrift av någon kyrklig auktoritet. 1 den katolska kyrkan finner man emellertid samma symbolik långt tidigare. Men först några ord om stolan. Den har på senare tid återupplivats i den svenska kyrkan dock inte överallt, sedan den efter reformationen försvunnit. Den tillhör den liturgiska dräkten och består av ett brett band. vilket läggs som ett ok över axlarna och faller ända ned till knäna. Inom den katolska kyrkan är stolan .självklar och var så under medeltiden också i Sverige. Tillsammans med övriga mässkläder skulle stolan invigas av biskopen (^"gL II, KK 2) och den har säkerligen i den folkliga uppfattningen framstått som sakrosankt. Symboliken kring stolan har inom den katolska världen spelat en stor roll och gör så än i dag. exempelvis vid dop och kyrktagning. 1 det följande återkommer vi till stolan (nedan s. 188 f.), här skall vi endast dröja vid dess roll under vigseln. Odaterade ritual sannolikt från medeltiden och 1500-talet, gällande i franska orter samt i Liege. ger följande föreskrifter om vigseln. Innan brudparet avger sina löften skall prästen fatta brudgummens högra hand

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=