RB 20

145 i den ^nigre lagen, som endast säger, alt dopet skall ske »i vatten» (VgL II KK 1). Tiohäradslagen (Sinålandslagen), Upplandslagen, Södermannalagen och Västmannalagen skärper bestämmelsen angående vattnet genom att säga »i vatten och icke något annat».® Faddrarna kunde ju försättas i en brydsamsituation, om barnet på vägen till kyrkan visade svaghetstecken så allvarliga, att risk fanns för att det skulle plötsligt avlida. Kanske fjärran från människoboningar och utan tillgång till vatten, hade de inte möjligheter att genom nöddop ge barnet tillträde till den eviga saligheten, för att inte tala om de allvarliga konsekvenser, som avsaknaden av dopet kunde få för arvsrätten (jfr nedan). Äldre norsk kyrkorätt är mera tolerant och tillåter, att dopet, om ingen annan vätska fanns till hands, kunde ske t.o.m. med saliv.® P^ör att få utrönt huruvida ett så förrättat dop var giltigt enligt kyrkans rätt, vände sig ärkebiskop Tord i Nidaros till påven Innocentius III. Dennes svar daterat den 1 mars 1206, är belysande för kyrkans uppfattning omhur ett dop borde gå till. Ärkebiskopen hade enligt den påvliga skrivelsen förfrågat sig huruvida ett dop, förrättat på ett dödssjukt barn, var giltigt, ombarnet i brist på vatten och utan någon präst endast bestrukits med saliv på huvudet, bröstet och skuldrorna. Det gällde alltså här ett nöddop. Påven svarade, att två ting var nödvändiga för ett sant dop: ord och vatten. A"ad orden beträffar hänvisar han till Mattheusevangeliet 28: 19. som i 1541 års översättning lyder: »Går fördenskull ut och lärer allt folk och döper dem i namn Faders och Sons och den Helga Andes». Beträffande vattnet åberopar Innocentius .lohannesevangeliet 3:5: »Utan en varder född av vatten (kursiv här) och Ande kan han icke ingå i Guds rike». Om bådadera eller ettdera av dessa två ting saknades, var det icke ett sant dop enligt denna skrivelse. Innocentius’ brev intogs i Gregorius IX:s dekrelaler 1234 och var alltså vid tillkomsten av flertalet svenska landskapslagar gällande kanonisk rätt.' Då de ovan nämnda lagarna bestämmer, att dopet skulle ske »i vatten och icke något annat», står detta alltså helt i överensstämmelse med kanonisk rätt. Tidigare hade i denna som i så många andra frågor stridiga meningar kommit till uttryck inom kyrkan. 10 Lizzie Carlsson

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=