188 sii'iielse av kvinna som dött i barnsäng). I inledningen heter det, af t denna rit ej är allmänt förekommande {iinii)ers(tlis), emedan introductio post portuiiu k\ rkotagningen, egentligen är en tacksägelseakt. Likväl är det sed att begagna denna rit för att tillfredsställa fromhelen. Redan av denna inledning framgår, att benediktionen var en sorts kyrkotagning av den döda kvinnan. Ceremonien följer i stort sett det vanliga begravningsritualet med undantag av en intressant detalj, somhär skall uppmärksammas. Då likprocessionen kom fram till kyrkan, skulle båren med den döda sättas ner ntanfcir kyrkoporten. Prästen skulle bestänka den döda (dvs. båren) med vigvatten. Efter sång av sångarna (c«/?- forc.s) skulle prästen för andra gången bestänka den döda med vigvatten samt breda ut fliken av sin stola över bårstången. Båren skulle därefter bäras in i kyrkan, under det att prästen uttalade orden: »Ingredere ecclesiam l)ei. ut vivas cum l)eo in sa^cula sa'culorum (träd in i Herrens tempel, att Du må leva med Gud i evigheters evighet)». Denna prästens maning till den diida tycks vara tillrättalagd för det aktuella tillfället, även om ordalagen brukas också i andra rituella sammanhang. Akten inne i kyrkorummet följer i fortsättningen begravningsritualet." Att prästen skulle breda ut sin stola över båren är en handling, som är hämtad från ritualet för kyrkotagningen av levande kvinna. Den toreskrives i det ännu gällande ritualet för den katolska kyrkan.^ Det är en symbolisk ceremoni, som då det gällde den avlidna barnsängskvinnan. var avsedd att ersätta den kyrkolagning. som hon gått miste om. Först sedan hon —på grund av gravidifeten oren genom den i varje fall indirekta beröringen med prästdriikten blivit renad, fick hennes kropp föras in i kyrkan.” Stolan ingick i den prästerliga mässkruden och gör det fortfarande i den katolska kyrkan.^” Jfr om stolan ovan s. 42. Det iir uppenbart alt enligt kyrkans uppfattning, delad av folktron, en andlig kraft utgick från prästens dräkt, i detta fall stolan. som ju var lätt att breda ut över bårstången. Ceremonien med stolan ägde rum också vid barndopet och föreskrives ännu i den moderna utgåvan av Rituale Romanum.” Att denna rituella sedvänja en gång varit förknippad också med vigseln har ovan framhållits och framgår av en bild i det niimnda
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=