40 utan blott parterna att nämna och tillsätta dem, såsomi mål omöverlöpning till fienden eller fanflykt, i mål ombördsrätt, vägrad imderhållsskyldighet, rågångsdragning, värdering, skada, vinst osv. Nämndens uppgift var icke somi våra dagar att döma tillsammans undersökning nied domaren och att genomomröstning fälla dom, utan —somnyss omfaktlun eller saken, icke omrätten uppvisas Nämndens sades —blott att undersöka, beskriva och till domaren i bestämd form överlämna faktum, något somframgår icke blott av den gamla lagen utan även av Kristoffers nya lag, SeKonungzbalken^ kap. 26, 34, 35, GifftmåhlaB. kap. 3, 13, 14, 21, 22, ErfdaB. kap. 18, HöghmB. kap. I, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, II, 12, 13, 14, 15, 20, DråpmB. medh will. kap. 2, 4, 17, 20, 22, 35, 38, EdzöhresB. kap. 5, 9, ii, 12, 13, 16, 18, 22, 23, 29, 35, 39, 40, DråpmåhlaB. med wåhda 2, 4 och 56 oändhgt många andra ställen, där åt nämnden anförtros blott imdersökningen av faktum, icke domfällandet, ja, t.o.m. på några ställen, där de äro förknippade, skiljas uttryckhgen närmidens och domarens uppgifter, Konungzb. kap. 26 Häradznämbd skal medh edh’^ dhera ransaka malit, fälla dhe han, döme tå Laghman vnder Swärd. EdzöresB. kap, 42 Ther skulu Tolf tilnämpnas som thet malit ransaka skulu, finne dhe at gi ärningenär vppenbahr, dåskal Häradzhöffdingedhemallevnder Swärddöma. HögmålaB. kap. 14 Är han tilbunden med wittnen och Häradznämbd, då äger Häradzhöfdinge han döma qwickan i Jordh. Likaledes EdzöhresB, kap, 24 HäradzNämbd swäria dhem alla biltuga, och Häradzhöfdinge döme them alla fridhlösa. Tilläggas må ErfdaB. kap. 15 och DråpmåhlB. medh will. kap. 18, och en mycket tydlig skillnad skall visa sig. Ett enstaka ställe är DråpmB. medh will. kap. 12, som synes sammanblanda domarens och nämndens uppgift, vilket emellertid, om det noga granskas, visar, att domaren där i förhållande till konungen utgör en del av nämnden, och hans roll där är att, i stället för efter skön, efter billighet bestämma böterna. Döma eller fälla en dom enhgt lagen 57 kan han icke; omnämligen svaranden befunnits skyldig, släppes han med lejd, så att där fumes icke någon roll för rättsdomaren. Men förutom detta är nänmdens uppgift fullt tydhg av den ed, som den är phktig att avlägga och genomvilken den förbinder sig att icke frikänna den skyldige och icke fälla den oskyldige, som den nämhgen ^ Alla de i det följande nämnda lagrummen äro hämtade från Kristoffers Landslag. * edh, som genom tryckfel (haplografi, enkelskrivning av lika ord eller stavelser) utfallit i Stiernhööks latinska text, har här återinsatts.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=