RB 2

7 att Scythia härledes av Skyt te, emedan de [oidess invånare] utmärka sig genom sin skicklighet i skjutning. De romerska och grekiska författarna hava kantänka kuimat gissa, vilket namn svearna efter tusen år skulle ge de pilbeväpnade, så att de därför gåvo Scythia dess naimi. Jag lämnar emellertid detta därhän. Sannolikare vore —om man önskar, att en filosof överhuvud sättes i spetsen —att anföra Anacharsis^ från Skytien, emedan demieävenräknas somvår landsman och av vissa tyskar säges ha lagt grundentill den sachsiska rätten, som i mycket överensstämmer med vår rätt. Men detta är påhitt, som man har funnit behag i, sedan bokliga studier hade börjat bliva omtyckta, så att intet har ansetts utmärkt eller berömvärt, omdet ej har kommit från filosofer. Denna åsikt har emellertid redan för länge sedan förkastats av övriga tyskar. Det är nämhgen ett faktum, att dess förste författare var en viss Epko Repkovius’^ [oiEike von Repkow], som ingenstädes nämner Anacharsis utan endast folkets sedvänjor och Constitutiones Carolinae [o:Karl den stores Stadgar], av vilkahansammanställt denna Spegel [oiRättsbok]. Eftersompå den tiden, då denna skrevs, i det 13 :e århundradet, de högre studierna och all vitter bildning lågo i dvala, och förvisso ännu icke hade nått fram till oss, är det klart, att Epko Repkovius lika litet kände till Anacharsis, som 7 vår Viger Spa och vår Lumber kände till Zamolxis och Dicenaeus, när den ene först författade svearätten och den andre först götarätten. Det kan emellertid icke förnekas, att vi från äldsta tider hava haft många lagar gemensamma med tyskarna, långt före utarbetandet av Sachsenspiegel. Tyvi hava utan tvivel varit ett folkmed ett ochsamma ursprung hksomock med samma språk och sedvänjor. Vissa av dessa hava varit i kraft ända till Magnus Ladulås’ tid, andra tagasi akt ännui denna dag. Men redan för länge sedan hava de kommit ur bruk hos tyskarna, sedan dessa först hade blivit delaktiga i det Romerska riket och långt därefter även av den romerska rätten, varomskall berättas nedan på vederbörhg plats. Ty vad tyskarnas lagar beträffar, som ^ Attacharsis var enligt Herodotus, Historiae. Rec. C. Hude. Ed. 2:a, T. i (1912), 1. IV. 76 f. en skytisk filosof av förnäm börd på Solons tid, som efter ett besök i Athen vid sin återkomst blev mördad, emedan man befarade, att han ville införa grekiska seder och lagar. * Domaren Eire von Repkovv var den förste, som år 1220 (på latin) nedskrev den sachsiska rätten; denna rättsbok överflyttade han omkring år 1235 till lågtyska. Denna rättssammanfattning, som ursprungligen var ett rent privatarbete, komsnart nog att betraktas som en lagbok med den ökade auktoritet, som tillkommer en sådan. Om dess märklige författare seW. Möllenderg, Eike von Repkow. Ein Versuch (Historische Zeitschrift, Bd 117, 1917, s. 387412).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=