164 någonsin varit träl: At han är frälzoch frijdhätta.^ Det sista ordet 223 betyder fridshatt, emedan såväl hos oss som hos romarna de ägde rätt att bära detta frihetstecken, som antingen voro frigivna eller vilkas bägge föräldrar eller en av demvoro fria; omdem, somhade bägge föräldrarna fria, rådde ingen tvekan, men vad den andra kategorin angår, följde enhgt de äldsta lagarna barnet moderns stånd, på grund härav kallade sig somhga moderns, ej faderns son, t. ex. Ingeborgs son. Estrids son osv. Men enligt de nyare lagarna lölja barnen friheten, icke könet: gangin ä barn a bättri alff.^ Om någon avlat barn med sin egen trälinna, borde han därför frigiva dem; om med en amians trälinna, friköpa dem. Om det emellertid gällde en gemensamt ägd trälinna (man hade också gemensamt ägda trälar och trälinnor), borde både han skänka av sitt eget och de övriga också instämma i detta »skänka av sitt eget». Ty friheten kunde icke skänkas delvis, och samägarna kunde därför icke heller göra anspråk på en värdering®, något som dock ägde rumhos goterna i Spanien.^ Egh ma Bonde Barn sitt i sälder föra och egh annödugt hafwa, och egh sin Brodur, och egh Syster sina.® Detta var det tredje sättet att förvärva friheten. Det fjärde® sättet var likt det förra eller snarare därmed identiskt: 224 omnågongift bort sin träl eller träliima såsomfri mednågon eller själv tagit någon sådan till äkta, bedömdes hani och med detta hava frigivit dem och förlorat sin äganderätt till dem. Nu taker mader fostra sin, och bedin frälsa konu med och kallar han frälsan 'wara: Nu bidir frälz madir fostrum bonde, kallar hana frälsan wara, hafwin therföre gifwit wan sine, och thön warin frälz och alt thet aff them komber’. hmebörden är: Om en ^ Detta lagställe, som Stiehnhöök hämtat från Östgötalagen, Ärvdabalken kap. 24, där det enligt ScHLYTERs edition lyder: at han aerf raels ok frijDoetta, av E. Wessén, 1933, översatt: »att han är fri och av fri ätt», citerar Stiernhöök från en yngre handskrift i förvanskat skick, vilket möjhggjort hans överraskande och oriktiga översättning pileus pads, ’fridshatt’. “ Östgötalagen, Giftermålsbalken kap. 29: »barnen skola alltid gå på den bättre sidan.» Övers, av E. Wessén, 1933. ® Enhgt Östgötalagen, Ärvdabalken kap. 25 och 26. * Jfr Leges Wisigoth. 1. 5. t. 7. c. 2 (ed. Lindenbrog, s. i 13). * Östgötalagen, Ärvdabalken kap. 25: »då må han ej lämna sitt bam till salu och ej hålla det somträl; och ej heUer en broder sin broder, eUer en syster sin syster.» Övers, av E. Wessen, 1933. —I Stiernhööks lagcitat hava brojjir utfaUit framför sin Brodur och systir framför Syster sina. * Om de av Stiernhöök i det föregående behandlade tre sätten för en träl att förvärva friheten se ovan s. 161, s. 162 och s. 163. ’’ Östgötalagen, Giftermålsbalken kap. 29: »Nu tager någon sin träl och beder tiU hustru åt honom en fri kvinna och säger honom vara fri. Nu beder en fri man till hustru åt sig en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=