73 Omden är det oss desto angelägnare att framföravåra tankar, somden är gillad i Kristoffers autentiska och antagna Landslag och ännu i dag delvis är i bruk. Om dess grund, nanm, ursprung skola först några ord sägas. Därefter skall talas om denna bevisnings räckvidd, i vilka mål, när och på vilken plats den fullgjordes, vidare om själva edgärdsmännen, deras antal, ställning och val. Därpå om själva eden, dess beskaffenhet, särskillnad och mångfald. Sedan om därmed nära förbundna personer såsom föredsmän, borgesmän, vittnen osv. Till sist av vilka skäl den kan synas vara delvis avskaffad, delvis bibehållen. loo Denna bevisnings grund och väsen består helt och hållet i några Denkanoniska mäns blotta intygande, vilka, ehuru de icke äro verkliga vittnen, bevisningens likväl fullgöra vittnens uppgift och åligganden och därför till ett srund och tveksamt måls prövning eller förklaring antingen kallas av parterna eller rent av väljas av domaren och äro skyldiga att avlägga ed om sanningen i målet, så att omedelbart därefter utan något mellankommet dröjsmål dom kan fällas. Detta bevisningssätt anse somligavara uppkommet hos goterna eller Dess ursprung longobarderna i Italien, varifrån det sedan upptagits i den kanoniska räckvidd rätten; huruvida detta är sant, änmar jag ej med ängslig noggrannhet utforska. Anda ifrån Karl den stores tidvar det vida i bruk i Tyskland, Frankrike oeh Englandh dock något skiljaktigt från vårt sätt, då det kommit till oss särskilt förmedelst biskoparna, som hade deltagit i lagstiftningen; samtidigt infördes eller tillädes mycket, som var okänt för de andra och icke heller hade lånats från den kanoniska rätten; huruvida detta förut varit i bruk, vågar jag icke garantera somsäkert. Men sedan det en gång hade blivit antaget, blev det till den grad omtyckt, att det icke blott anlitades i nästan alla mål, utan därtill ensamt och allena, liksomomicke någon annan rättsenlig bevisning funnes. Därifrån härleder sig i vår lag uttrycket Biuda Lagh, erbjuda ed- loi gärdsmän, fästa Lagh, utfästa edgärdsmän, wed Laguni taga, tillåta edgärdsmän, må eller giöra Lagh, ställa edgärdsmän. Engelsmännen kalla det vädja eller göra lag. Laga måhl, edgärdsmannamål, och Laghgiärdzmänn kallas själva edgärdsmännen. Härav synes sista paragrafen av 4:ekap. av Konungsbalken^ [av Landslagen] angående måls avdömande böra förklaras: Han äger i Rijke sino aff Gudi högsta Domb hafwa och swa Allmogens käremåhl effter Lagan, eller effter fulla vthletha sannind ^ Jfr H. Spelman, Glossariuin archaiologicum(1664), s. 348. väsen * Jfr ovan s. 32.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=