RB 18

67 hostad pa Laiif'holnuMi »värdshiisnärins' i'ör kommande oeh j^aendi' gäster». På Långholmen hade han också arrendet av Hjcirkliagen på 25 ar. men denna mark måste han återlämna 1781. Han arrenderade också vissa mnlheten. ^’ärdshnset och bostaden had(‘ han etter l-'higers d<')d i dennes tinra våningsrnm i det som en gång var avsett till »verkhns i’(’>r frivilliga», det nuvarande s.k. Hiddarhiisid. linset ansågs ligga »hekviimi f(ir närings idkande». Redan nmh'r f'h'igers livstid erhjiids Renedictins dennes ladugård. Man har tdl intryck att det krusades åtskilligt f(")r honom i kommerskollegiet. h'<")delse- och d<")dsår är okända tVir denne det sinlande 1700taU'ts remarkable mångsysslare och vildvuxna affärsgeni.'^ Knappt en månad gick med den nya hushållningen vid spinnhnset fcirriin det lairjade gnissla i maskineriet. Xär kollegiet i december 1 772 gjorde sin kvartalsinspektion, fann man att »fångarna av vanmakt inte orkadt* arbeta, gossarna var fiiga bättre än nakna och fulla med ohyra». Hjonen klagade på skämd mat, drickat kostade olika vid olika tillfällen, och bnulkakorna blev allt mindre. Kollegiet fann sig till hjonens räddning från en oundviklig Inmgersnixl nödsakat fr)rbättra deras villkor. Rnnlet skulle kosta hjonen 8 (ire i)r mark. Mellanskillnaden skulle Renedictins få av s])innhusfonden. Det konstaterades att fångarna onuijligt kunde kläda sig {)å d(‘t de tVirtjänade. De skulle nu bestås linne, skor och kljider. Kommers('rådet Lissander var den minst benägne att gå med i)å f()rbättringar och begärde betiinketid innan han slog till en fiirsta relriitt från sin stora hushållsplan. I april 1778 var man tvungen alt ytterligare hiija arbetspix mi('rna. imai Rtaiediclius tvingades å sin sida höja priserna iindå mer. Den 24 oktolx'r 1774 skriver kolh'giet lill Kungl. Maj;l. och med f(')rmiilan atl syslemet »icke haft den goda verkan som i Ixirjan fiirmodades» fiireslås nu dess upphävande. Lissaiuler hade ett långt yttrande till |)rotokollel. där han efter plädering IVir systemets f<>rlräfflighel i princip, fogade sig i det fattade beslutet att f<")ri‘slå d(>ss slopande.'” .Misslyckandet hade många orsaker, en del svåra att ftirutse, Reiuxlictius var en slarver och bohem och f()rsvann en <lag helt enk(‘ll från sin riirelse efterlämnande den förhyrda bostaden och kroglokalen i ett bednivligt skick. Flertalet fönsterrutor var sönderslagna. Ihauxlictius hade uppburit broj)engarna vid Spinnhus-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=